Publicerad: 2024-04-03 14:00 | Uppdaterad: 2024-04-03 14:09

Hur är det att vara studentrepresentant?

Studenten Manojj poserar framför Aula Medica.
Manojj är studentrepresentant på både institutionsnivå och central nivå. Foto: Privat

Att kunna se den förändring man verkar för, möjligheten att göra skillnad i studenternas liv och att träffa nya människor. Det är vad KI-studenten Manojj Dhinakaran uppskattar mest med att vara studentrepresentant.

Manojj läser sista terminen på masterprogrammet i biomedicin. Han har tagit på sig inte bara en, utan två poster som studentrepresentant: studerandeskyddsombud vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) och studentrepresentant i internationaliseringsnämnden på KI. Den förstnämnda posten är på institutionsnivå och den senare på central nivå.

Vad gör man som studentrepresentant?

Båda mina studentrepresentantsposter handlar främst om att följa upp, öka medvetenheten om och utöva påverkansarbete för studentärenden. Som studerandeskyddsombud träffar jag intressenter som studentkåren, studenter, programdirektörer och andra för att förstå arbetsmiljön. Jag övervakar också regelbundet arbetsmiljön inom institutionen, såsom säkerheten i labben.  I internationaliseringsnämnden träffas vi regelbundet inom gruppen, samt med Utbildningsrådet (UR) i Medicinska Föreningen (MF) eller de internationella studenterna.

Hur kommer det sig att du ansökte om att bli studentrepresentant?

Jag brinner för att hjälpa andra och för att göra skillnad i människors liv. Rollen som studerandeskyddsombud inspirerade mig mest eftersom den innefattar uppföljning av arbetsmiljön samt den fysiska, psykiska och sociala säkerheten på campus. Rollen i internationaliseringsnämnden gör att jag kan förespråka studenternas behov, genom att agera mellanhand mellan studenter och administration.

Hur mycket tid lägger du i genomsnitt på dina roller?

Som studerandeskyddsombud arbetar jag ungefär 1,5 - 2 timmar per vecka. I början fick jag lägga ner mer tid än så för att sätta mig in i den svenska lagstiftningen och annat jag behövde lära mig. Uppdraget i internationaliseringsnämnden kräver mindre tid. Jag lägger ca 2 timmar per månad, utöver de månatliga mötena, på den rollen.

Behövde du gå någon utbildning innan du började?

För posten som studerandeskyddsombud var jag tvungen att gå en kurs i arbetsmiljösäkerhet, delta i en workshop i säkerhetsutbildning och läsa på själv för att kunna komma i gång. Rollen i internationaliseringsnämnden krävde ingen utbildning innan.

Kan man påverka hur KI arbetar genom att vara studentrepresentant?

Genom att uppmärksamma de olika behov och perspektiv som en student har kan jag hjälpa till att förespråka vad som är bästa praxis. Det leder till en diskussion om hur den kan förbättras, vilket i sin tur kan leda till förändring. Så ja, man kan påverka hur KI arbetar till en viss nivå. 

Ett bra exempel på detta är tillgången till hälso- och sjukvård för internationella studenter. Mitt team och jag ökade medvetenheten om de olika vårdbehov och utmaningar som många internationella studenter har. Detta ledde till flera förändringar i tillgängligheten och strukturen för hälso- och sjukvården på campus. Slutligen reducerade ändringarna otillgängligheten för internationella studenter.

Skulle du rekommendera andra KI-studenter att bli studentrepresentanter?

Absolut! Det är roligt och givande, trots att det ibland innebär utmaningar och motgångar. Att vara studentrepresentant lär en om tålamod, ansvarstagande och andra viktiga egenskaper. För mig är det också ett sätt att ge tillbaka till det samhälle som hjälpt mig att växa. Det är ett sätt att visa tacksamhet, som skapar ringar på vattnet på flera positiva sätt.

Studentinflytande

Som student vid ett svenskt universitet har du laglig rätt att påverka din utbildning. Det kan du göra på många sätt, bland annat genom att:

  • vara studentrepresentant,
  • rösta i kårvalet, 
  • eller lämna in kursvärderingar. 

Kontakta din studentkår om du vill bli studentrepresentant.