Skip to main content
Publicerad: 2019-05-29 14:51 | Uppdaterad: 2019-09-30 13:40

Hon kämpar för att förbereda barn i sjukvården

Gunilla Lööf, som arbetat som anestesisjuksköterska i 25 år på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna, disputerade den 17 maj. Hennes doktorsavhandling handlar om webbaserad förberedelse av barn inför narkos och operation. Lööf planerar nu att skapa en ny webbplats ­utifrån det hon har lärt sig.

Gunilla Lööf

Hur förbereds barn i dag?

– Otillräckligt. Drygt 20 procent av Sveriges befolkning är under 18 år. Ändå har vi ingen standardiserad strategi för hur barn och ungdomar ska förberedas inför narkos och operation. Detta trots att vi vet, enligt studier, att upp till 60 procent av barnen har kraftig oro inför det de ska vara med om och att det är förenat med negativa konsekvenser, på kort sikt med till exempel mer smärta, men även på längre sikt, med till exempel mer oro. Förberedelse barn och unga inför ingrepp är inget fluffigt lull-lull som man gör för att det är trevligt, utan det är en åtgärd med medicinsk effekt.

Vad visar du i din avhandling?

– Bland annat att både barn och föräldrar tar till sig information bättre via webben än via en broschyr. Det framgick när vi pratade med barnen på sjukhuset samma dag som de som skulle opereras. De som hade fått en broschyr var sämre förberedda än de som hade använt sig av narkoswebben.se. Jag har också visat att webbaserade förberedelseprogram för barn bör utvecklas och anpassas efter deras lärandeprocesser – barn behöver processa information för att förstå och ta den till sig. Mina studier visade också att barnen generellt sett var dåligt rustade och mycket rädda inför det som väntade. En del visste inte vilket ingrepp som skulle utföras, varför eller vad de skulle vara med om.

Vad tycker du man ska göra åt detta?

– Förberedelse av barn måste standardiseras och vara en obligatorisk del av förberedelsen inför narkos och operation. I dag ligger fokus på att sjukvården inhämtar information, till exempel om allergier och annat viktigt. Det sker enligt checklista. Men det räcker inte. För att möta barnens behov måste man också försäkra sig om att de är väl förberedda och har förstått vad som ska hända, eftersom man vet att det påverkar hur barnen mår efteråt. Detta måste också standardiseras och följa en checklista. Jag skulle också vilja starta en förberedelsemottagning, med en uppbyggd operationssal där barnen, som komplement till den webbaserade förberedelsen, kan leka och lära men också bearbeta det de varit med om.

Så vad ska du göra nu?

– Jag ska fortsätta sprida betydelsen av att barn och ungas rätt till förberedelse inför vård på sjukhus. Rätten till individuellt anpassad information är egentligen redan reglerad i både hälso- och sjukvårdslagen och patientlagen – men så ser verkligheten tyvärr inte ut.

Hur ska du jobba med det?

– Förutom förberedelsemottagningen kommer jag utforma en webbplats, som just nu går under arbetsnamnet barn-på-sjukhus-webben. För detta har jag fått 12,4 miljoner kronor av Arvsfonden. Jag var med och tog fram narkoswebben.se, som har funnits sedan 2006. Den, och andra webbplatser som vänder sig till barn i vården, som tonsilloperation.se, epilepsiwebben.se och bjornwebben.se, ska samlas på den här webbplatsen. Det ska bli en nationell webbplats som förbereder barn för det som sker före, under och efter kontakt med sjukvård. Allt ska vara anpassat för barn i olika åldrar med olika behov. Barn-på-sjukhuswebben ska bygga på det vi vet om barns lärandeprocesser – för det är skillnad på information och lärande.

Gunilla Lööf

Doktor, institutionen för lärande, information, management och etik