Publicerad: 2009-02-17 00:00 | Uppdaterad: 2015-08-13 14:31

Hög grad av kriminalitet och psykisk ohälsa bland rattfyllerister

Onykter körning är inte bara en indikation på bakomliggande alkoholproblem, utan är ofta även kopplat till psykisk ohälsa och tidigare brottslig bakgrund. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

Psykologen Beata Hubicka har i samarbete med Vägverket och polisen genomfört en riksomfattande kartläggning av 2100 förare som omhändertagits för misstanke om rattfylleri. De misstänkta rattfylleristerna samt en kontrollgrupp om 785 förare utan misstanke om rattfylleri fick svara på en enkät om alkoholvanor och information om tidigare begångna brott hämtades ur brottsregistret. Vissa av rattfylleristerna undersöktes även med avseende på psykosociala faktorer och psykisk hälsa.

– Tidigare forskning inom detta område har främst utförts i USA och det är viktigt med en svensk studie eftersom vi i Sverige har andra promillegränser och andra attityder till onykter körning jämfört med i USA, säger Beata Hubicka.

Resultaten visar att mer än hälften av de misstänkta rattfylleristerna hade begått brott tidigare. Bland rattfylleristerna fanns även en stor andel individer med allvarliga psykiska problem.

– Eftersom så stor andel har psykiska problem och en brottslig bakgrund borde man inte bara inrikta sig på alkoholproblemen i det förebyggande arbetet mot rattonykterhet, säger Beata Hubicka.

Under avhandlingsarbetet framkom även att alkoholproblem var lika vanligt förekommande bland personer som låg över gränsen för rattonykterhet som för de som låg strax under gränsen.

– Den nuvarande gränsen för rattfylleri på 0,2 promille är baserad på fysiologiska undersökningar där man sett att vår reaktionsförmåga försämras vid den här alkoholnivån. Eftersom alkoholproblem är en stor riskfaktor för rattonykterhet gör resultaten från vår studie att man kanske borde diskutera den nuvarande gränsen. Flera länder i Europa har nollgräns, säger Beata Hubicka.

Disputation skedde den 13 februari 2009 vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.