Publicerad: 2012-11-01 00:00 | Uppdaterad: 2014-09-05 12:40

Genetiskt svar på infektioner möjlig orsak till inflammatorisk tarmsjukdom

Ett internationellt forskarnätverk, där forskare från Karolinska Institutet ingår, har identifierat 71 nya genregioner kopplade till ökad risk att drabbas av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom, IBD (inflammatory bowel disease). Studien, som publiceras i vetenskapstidskriften Nature och är en av de största som gjorts inom forskningsområdet, visar också att kroppens eget immunförsvar mot bakterieinfektioner under evolutionens gång kan ha bidragit till utvecklingen av "IBD-gener".

Det forskarna har gjort är att gå igenom 15 tidigare kartläggningar av den mänskliga arvsmassan i syfte att hitta de genregioner som är kopplade till IBD. I underlaget till den aktuella studien ingår därmed över 7500 IBD-patienter och kontrollpersoner från hela världen. På detta sätt kunde forskarna identifiera 71 nya regioner i genomet som kan kopplas till ökad risk för IBD, vilket gör det totala antalet gener som påverkar risken för IBD 163 - betydligt fler än vad som rapporterats när det gäller andra sjukdomar av samma komplexitet.

– Det vi kan se är att det finns en genetisk överlappning mellan de två undergrupperna av IBD, alltså Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Men särskilt intressant är att 70 procent av dessa IBD-gener också är involverade i andra inflammatoriska sjukdomar, så som psoriasis och ankyloserande spondylit, vilket visar att de delar viktiga biologiska signaleringsvägar, säger docent Mauro D'Amato vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, som lett den svenska delen av studien.

En närmare granskning av de identifierade genregionerna gav också nya bevis för att IBD kan härledas till överdrivna immunreaktioner på bakterieangrepp. Enligt forskarna talar mycket för att de gener som är kopplade till ökad risk för IBD har utvecklats över årtusenden av evolution, genom en balansgång mellan ett livsnödvändigt immunförsvar och skadliga inflammationer som uppstått i kroppen.

– Det faktum att flera av de identifierade genregionerna i den här studien tidigare har visat sig vara kopplade till en ökad benägenhet att drabbas av mykobakteriella infektioner, så som lepra och tuberkulos, understryker den viktiga roll som kroppens eget immunförsvar spelar i utvecklingen av IBD. Den här kunskapen banar också väg för helt nya sätt att se på IBD och möjligt bot mot sjukdomen, säger Mauro D'Amato.

Crohns sjukdom och ulcerös drabbar uppskattningsvis 2,5 miljoner människor i västvärlden och ökar kraftigt framförallt hos tonåringar. I Sverige riskerar 0,5-1 procent av befolkningen att drabbas. Sjukdomarna innebär att man får en kronisk inflammation i magtarmkanalen.

– De går i skov med symtom som diarré, buksmärta, blödningar från ändtarmen samt fysisk svaghet och en allmänt negativ påverkan av livskvaliteten. Det finns för närvarande inget bot mot IBD och många patienter nödgas inte sällan genomgå kirurgiska ingrepp där skadad tarm tas bort, säger docent Leif Törkvist, en av forskarna bakom studien och verksam som överläkare på Gastrocentrum vid Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.

Den aktuella studien bygger på ett omfattande forskningssamarbete inom ramen för International IBD Genetic Consortium (IIBDGC) bestående av forskare från ett tjugotal länder. Studien har letts av forskare vid Wellcome Trust Sanger Institute i Storbritannien och Yale School of Medicine i USA. Syftet med IIBDGC är att hitta bättre sätt att både diagnosticera och behandla IBD.