KI-forskare tilldelas Torsten Söderberg-stipendier i medicin
Torsten Söderbergs stiftelse, i samarbete med Kungliga Vetenskapsakademien och Sveriges läkarförbund, uppmärksammar varje år framstående prestationer inom medicin genom sina stipendier. Två forskare från Institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet får nu bidrag för att stödja deras innovativa forskning om hjärnhälsa och infektionssjukdomar.
I år får Federico Iovino, docent vid institutionen för neurovetenskap, 2 000 000 kronor för sitt arbete kring antimikrobiell resistens, med fokus på bakterien Streptococcus pneumoniae, en av de främsta orsakerna till bakteriell hjärnhinneinflammation. Hans projekt syftar till att utveckla nya behandlingar med hjälp av endolysiner härledda från bakteriofager, enzymer som kan angripa antibiotikaresistenta bakterier och neutralisera toxiner som skadar hjärnan.
− Antimikrobiell resistens förväntas bli den främsta dödsorsaken i världen till år 2050. Klockan tickar och vi kan inte enbart förlita oss på traditionella antibiotika. Nya behandlingar är avgörande om vi vill förhindra en farligt eskalerande global hälsokris, säger Federico Iovino.
En stor utmaning vid behandling av hjärninfektioner är att även om bakterierna elimineras kan de nervceller som skadats under infektionen inte repareras. Överlevande kan drabbas av livslånga komplikationer, såsom motoriska funktionsnedsättningar och kognitiva besvär.
Federico Iovinos forskargrupp, där bland andra Niels Vander Elst och tekniker Lotte Merljin ingår, strävar inte bara efter att bekämpa infektioner utan även att skydda nervceller och bevara neurologiska funktioner.
Stefanos Stagkourakis, biträdande lektor vid samma institution, tilldelas 2 000 000 kronor för sitt arbete med att kartlägga de hjärnomfattande nervkretsar som styr rädslogeneralisering – en central mekanism vid ångesttillstånd och PTSD.
Projektet undersöker hur medfödda och inlärda rädsloreaktioner kodas i distribuerade neurala nätverk, samt hur neuroplasticitetsfrämjande processer kan bidra till att bryta maladaptiva försvarsreaktioner.
− Jag är mycket tacksam för stödet från Torsten Söderberg-stiftelsen. Rädslogeneralisering är en kärnmekanism vid ångestsyndrom och PTSD, men vi vet fortfarande lite om hur dessa tillstånd uppstår och upprätthålls i hjärnan, säger Stefanos Stagkourakis.
− Detta anslag ger min forskargrupp möjligheten att fördjupa sig i de neurala nervkretsmekanismer som formar maladaptiv rädsla och att utforska nya kretsbaserade strategier som på sikt kan bidra till förbättrade behandlingar.