Publicerad: 2012-10-05 00:00 | Uppdaterad: 2014-06-17 09:55

Fler hjärtsviktspatienter kan bli hjälpta med pacemaker

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en viss typ av förändring i EKG-kurvan - så kallad QRS-förlängning - är förknippad med ökad dödlighet vid hjärtsvikt. Studien, som publiceras i vetenskapstidskriften European Heart Journal, talar enligt forskarna för att fler hjärtsviktspatienter än de allra sjukaste skulle vara hjälpta av pacemaker.

Hjärtsvikt är en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggning och död i västvärlden och förekommer i olika former. Vid sänkt förmåga att dra ihop hjärtmuskeln finns idag flertal effektiva behandlingar. Däremot saknas beprövad behandling vid sänkt förmåga hos hjärtmuskeln att slappna av.

I den nu publicerade studien har forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med kollegor vid Linköpings universitet, Södersjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset, kartlagt dessa två typer av hjärtsvikt med hjälp av data från det stora svenska hjärtsviktsregistret, RiksSvikt. Resultaten visar bland annat att en viss typ av förändringar i EKG-kurvan, som alltså mäter hjärtats elektriska aktivitet, är förenat med ökad dödlighet hos hjärtsviktspatienter. Förändringen kallas på fackspråk för QRS-förlängning, vilket innebär att vänster och höger sida på hjärtat inte samarbetar väl.

Ett sätt att behandla QRS-förlängning vid sänkt förmåga hos hjärtat att dra ihop sig är att operera in en så kallad svikt-pacemaker, en avancerad typ av pacemaker som skickar signaler till både vänster och höger sida av hjärtat. Men denna metod används idag bara för de allra sjukaste. Forskana menar att deras studie talar för att även patienter med lindrigare hjärtsvikt av detta slag skulle kunna behandlas med pacemaker.

– Vid sänkt förmåga hos hjärtat att slappna av har svikt-pacemaker inte prövats ännu. Men våra resultat tyder på att det skulle kunna vara av värde även vid denna typ av hjärtsvikt och att det här är något vi måste studera vidare, säger docent Lars Lund, som lett studien.

Studien är finansierad av Hjärt-Lungfonden, Stockholms läns landsting samt Sveriges kommuner och landsting (SKL).