Fem nya Wallenberg Academy Fellows till KI
Av de 31 forskare som i år utses till Wallenberg Academy Fellows kommer fem att vara verksamma vid Karolinska Institutet. Det femåriga anslaget delas ut av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och ger unga, lovande forskningsledare långsiktig forskningsfinansiering i Sverige.
Kan människohjärtan läkas på samma sätt som hos ribbade vattensalamandrar? Kan fetma förklaras av en nervbana som förbinder hjärnan och fettvävnaden? Detta är bara ett par av de forskningsfrågor som årets Wallenberg Academy Fellows vid KI kommer att undersöka.
Anslaget uppgår till mellan 6,5 och 15,6 miljoner kronor per forskare under fem år, beroende på ämnesområde, och delas ut inom områdena naturvetenskap, medicin, teknik, humaniora och beteendevetenskap. Med årets kull inräknad har 261 unga forskare, varav 46 procent är kvinnor, utsetts till Wallenberg Academy Fellows.
Stärkt som kunskapsnation
Ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademien bistår stiftelsen genom att granska ansökningarna och hjälpa till med urvalet. Akademien driver också ett mentorprogram som de utvalda forskarna kan delta i.
– Detta är ett utmärkt sätt för oss att lära oss om de fascinerande projekt som planeras och att bidra genom att identifiera de som har störst potential.
Att akademien även
senare är en del av detta genom att använda mentorprogrammet för att vägleda dessa unga forskare i deras karriärer är verkligen motiverande, säger Hans Ellegren, Kungl. Vetenskapsakademiens ständige sekreterare.
Flera av forskarna kan tack vare programmet fortsätta att bedriva sin forskning i Sverige medan andra rekryteras till Sverige för att bygga sin forskning här.
Finansieringsprogrammet startades 2012 och ska stärka Sverige som kunskapsnation.
2023 års Wallenberg Academy Fellows
Elif Eroglu
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Om forskningen: Under en hjärtinfarkt får miljontals hjärtmuskelceller syrebrist och dör. Det leder till en oåterkallelig skada på det mänskliga hjärtat. Muskelcellerna ersätts med andra celler, fibroblaster, och det uppstår ett försvagande ärr på hjärtmuskeln.
Det finns dock djur som klarar att läka sina hjärtan. Bland dem revbenssalamandern, där celler som omsluter hjärtat, så kallade epikardiella celler, förflyttar sig till det skadade området.
Wallenberg Academy Fellow Elif Eroglu studerar dessa djur med det långsiktiga målet att kunna manipulera celler i det mänskliga hjärtat så att de kan läka skadan efter en hjärtinfarkt.
Alessandro Furlan
Institutionen för neurovetenskap
Om forskningen: Allt fler forskare tror att fetma är mer komplext än vad som tidigare har trotts. Kartläggningar av hjärnan visar att den genomgår funktionsförändringar hos personer med fetma.
Även fettväven förändras och släpper ut hormoner i blodet som påverkar både hjärnan och andra organ. Nyligen har forskare också börjat utforska nya nervkretsar som kopplar samman hjärnan och fettväven.
Wallenberg Academy Fellow Alessandro Furlan ska nu utforska hur dessa nervkretsar påverkar ätbeteendet och ämnesomsättningen hos möss. Målet är att få en djupare förståelse för hur kroppsvikten kontrolleras så att personer med fetma ska kunna få varaktig hjälp.
Niklas Mejhert
Institutionen för medicin, Huddinge
Om forskningen: Hos personer med bukfetma och typ 2-diabetes sprängs det ofta in fett i lever, blodkärl och andra organ. En orsak till detta är att kroppens fettväv reagerar sämre på de hormon – insulin, noradrenalin och speciella peptider – som gör att kroppen lagrar fett vid ett energiöverskott och frigör fett när det behövs energi.
Wallenberg Academy Fellow Niklas Mejhert ska fortsätta att studera samspelet mellan fettvävens celler. Hur påverkar det kroppens förmåga att lagra och frisätta fett?
Förhoppningen är att förstå vad som går fel vid bukfetma och hitta nya vägar att behandla en av våra vanligaste folksjukdomar.
Stefanos Stagkourakis
För närvarande vid Caltech, USA
Om forskningen: Många psykiatriska diagnoser handlar om att människor har svårt att kontrollera instinkter som annars är viktiga för vår överlevnad.
Vissa hetsäter mat, andra utvecklar ett sexmissbruk och en del blir extremt aggressiva. De hjärncentra som styr våra instinkter är ofta djupt belägna i hjärnan. Därför har det varit svårt för forskare att förstå vad som utlöser instinktiva reaktioner.
Wallenberg Academy Fellow Stefanos Stagkourakis ska nu studera hur olika hjärncentra samspelar när möss reagerar instinktivt. Han ska även studera hur fysiologiska och miljömässiga skillnader påverkar aktiviteten i de stora neurala nätverk som styr våra instinktiva reaktioner. Forskningen kommer att bedrivas vid Karolinska Institutet.
Hugo Zeberg
Institutionen för fysiologi och farmakologi
Om forskningen: När forskare lyckades kartlägga gener från neandertalarna 2010 upptäckte de att en del av deras arvsmassa lever kvar i oss. Studier har sedan dess visat att genvarianter från neandertalare bland annat tycks spelar roll för vårt immunförsvar och ökar risken att drabbas av allvarlig covid-19, samtidigt som det kan ge ett skydd mot hiv.
Under covid-19-pandemin blev det tydligt hur vårt förhistoriska arv påverkar oss. Ungefär var tredje person som blev inlagda på sjukhus bar på en genvariant som härstammade från neandertalarna.
Wallenberg Academy Fellow Hugo Zeberg ska nu undersöka hur fler genvarianter från både neandertalare och deras östasiatiska släktingar, denisovanerna, påverkar vår hälsa.