Betydligt fler överlever kritisk sjukdom med prisad KI-forskning
KI-forskarna Tim Baker och Carl Otto Schell har belönats med Lancets Evidence to Impact Award för sitt arbete med att få fler kritiskt sjuka att överleva. Konceptet som de har utvecklat kallas essentiell vård av kritiskt sjuka och består av 40 grundläggande åtgärder. I den första stora implementeringsstudien minskade dödligheten med 31 procent. ”Vi vill båda göra världen bättre”, säger de.
Kritisk sjukdom innebär att vitala organ sviktar och exempelvis ger problem med blodförsörjning eller andning. Då krävs snabba insatser för att patienten ska överleva. Ändå gjorde Tim Baker, docent vid institutionen för global folkhälsa vid KI, och Carl Otto Schell, forskare vid samma institution, på var sitt håll samma frustrerande iakttagelse: patienter som var inlagda på en vårdavdelning, exempelvis efter en höftledsoperation, fick inte hjälp i tid.
– Människor dog i onödan på svenska sjukhus för att man inte gjorde de enklaste livräddande insatserna, som att se till att medvetslösa ligger på sidan eller snabbt ge syrgas vid syrebrist, säger Carl Otto Schell, överläkare vid Nyköpings lasarett samt vid Centrum för klinisk forskning Sörmland.
Samma bild fick Tim Baker i Storbritannien, Sverige och i Tanzania där han arbetade som volontärläkare under två år.
– Många som fick bra vård i övrigt fick inte de här livräddande åtgärderna, säger han och Carl Otto Schell fyller i:
– Det vi såg var inte brus utan en tydlig signal – systemet missar detta.
Lösningen inte fler intensivvårdsplatser
Hur vanligt är då kritisk sjukdom? Som nybliven doktorand läste Carl Otto Schell på och kunde efter en djupdykning i litteraturen konstatera att kunskapen saknades – ”det var helt blankt”.
– Tidigare uppskattningar av andelen kritiskt sjuka hur utgått från de som ligger på intensivvårdsavdelning, men det är långt ifrån hela bilden.
I Lancet beskrev de 2025 problemets omfattning hos 20 000 vuxna patienter vid 180 sjukhus i 22 afrikanska länder: var åttonde patient var kritiskt sjuk och var femte av dem lämnade inte sjukhuset levande.
I BMJ Global Health beskrev de samma bild i tre länder med olika ekonomiska förutsättningar: Sverige, Sri Lanka och Malawi. I Sverige var en av 10 inneliggande patienter kritiskt sjuk varav 18 procent avled under vistelsen.
I båda studierna låg de allra flesta kritiskt sjuka på andra avdelningar än på intensiven.
– Men lösningen är inte att bygga fler intensivvårdsplatser, utan att se till att patienter på hela sjukhuset får tillgång till grundläggande livräddande vård, säger Tim Baker.
För att kunna studera frågan tog de fram konceptet Essential Emergency and Critical Care, EECC, på svenska grundläggande akutsjukvård och intensivvård.
40 åtgärder som kan rädda liv
Konceptet beskrevs i BMJ Global Health år 2021 och består av 40 åtgärder som kan utföras på vanliga vårdavdelningar. All vårdpersonal på sjukhus ska enligt EECC kunna identifiera kritisk sjukdom samt sätta in grundläggande behandling.
Det första större implementeringsprojektet skedde i Tanzania. Sammanlagt ingick 79 sjukhus och mindre sjukvårdsenheter i 6 regioner. På de sjukhus där EECC hade införts var dödligheten 31 procent lägre tre månader efter insatsen, jämfört med under året innan.
– Men man ska vara försiktig. Det är en före-efterstudie, där vi kan se association men inte kausalitet, men mycket tyder på att insatserna spelar roll, säger Tim Baker.
Exempelvis ökade andelen patienter som behövde och fick EECC från 27 till 75 procent. Muntliga utvärderingar från vårdpersonal var också mycket positiva, enligt Carl Otto Schell.
– En sjuksköterska sa att ’Nu är det så roligt att jobba! Förr var en riktigt dålig patient det värsta som kunde hända, men nu vet vi vad vi ska göra’.
Utmärkelsen en kvalitetsstämpel
Forskarna arbete fick internationell uppmärksamhet och projektet belönades med The Lancet-Elsevier Foundation Evidence to Impact Award. Carl Otto Schell kallar det ”en kvalitetsstämpel”.
– Förhoppningsvis leder det till att vi nu kan accelerera upp arbetet, säger han.
Tim Baker beskriver att de redan föreläser om EECC globalt men att utmärkelsen ger orden ny tyngd.
– Det är inte bara vi forskare som säger att det fungerar, utan även en extremt respekterad institution som the Lancet lyfter att den här implementeringen som KI deltar i är en av de bästa i världen, säger han och fortsätter:
– Ofta är forskning långt från att komma till klinisk nytta långt i framtiden, om ens då, men här för vi ihop forsknings- och implementeringsvärldarna.
De uppskattar att priset öppnar dörrar, men framhåller andra viktiga erkännanden för sitt arbete.
– Det som gör oss lyckliga är sjuksköterskan som nu tycker jobbet är tillfredställande, eller den bebis som överlevde för att någon gav livsviktig syrgas, säger Tim Baker.
Viktig beredskap att prioritera rätt
De har bildat organisationen EECC Global, som har medlemmar i 127 länder och utbildar motiverade personer inom vården som skapar nationella ”hubbar” för att implementera EECC. I dag finns de starkaste hubbarna i Tanzania och Sverige, men även Malawi, Etiopien och Ghana ligger i framkant.
– Vår vision är att alla människor i världen som behöver får tillgång till EECC, att det är en mänsklig rättighet. Ingen ska behöva dö på sjukhus för att de inte får tillgång till dessa enkla åtgärder, säger Tim Baker och lyfter att trots att de ofta har arbetat i olika världsdelar, har de nästan dagligen stämt av på telefon.
– Vi vill båda göra världen bättre. Att fler får tillgång till EECC är ett steg i rätt riktning, säger han.
Carl Otto Schell lyfter vikten av att i beredskapssyfte prioritera den vård som gör störst skillnad för befolkningen.
– När resurserna tryter, till vardags eller i en hälsokris som krig eller en pandemi, behöver vi fokusera på de viktigaste insatserna, säger han.
Text: Lotta Fredholm
Pris för att omsätta forskning till verklighet
Priset delas ut av Elsevier Foundation och den vetenskapliga tidskriften The Lancet. Evidence to Impact Awards belyser vikten av implementeringsvetenskap, att omsätta forskning till praktiska, kontextspecifika strategier med potential att driva systemförändringar i olika miljöer.
Den vetenskapliga juryn valde ut de tre vinnande forskargrupperna enligt fyra kriterier: påvisade samhällsbehov, meningsfull co-design, tydliga implementeringsstrategier och resultat samt långsiktig hållbarhet. Varje grupp får också 10 000 dollar i stöd för sitt arbete.
Projektet Essential Emergency and Critical Care in Tanzania, har varit ett samarbete mellan Tanzanias hälsoministerium, Muhimbili University of Health and Allied Sciences och Unicef med vetenskapligt stöd av Karolinska Institutet.
Livsviktig vård av kritiskt sjuka
EECC står för Essential Emergency and Critical Care (Grundläggande akutsjukvård och intensivvård). Konceptet består av 40 enkla åtgärder som kan minska död i kritisk sjukdom. Det innebär att både kunna identifiera kritisk sjukdom och att sätta in rätt insatser.
Åtgärderna kan utföras på vanliga vårdavdelningar och handlar om att monitorera vitalparametrar, placera en medvetandesänkt patient i stabilt sidoläge eller påbörja behandling med syrgas.
Under 2026 har 39 nationella yrkesföreningar i världen, bland annat den amerikanska anestesiologföreningen (American Society of Anesthesiologists), skrivit under en deklaration att EECC ska vara en rättighet för alla patienter.