Publicerad: 2026-10-02 11:47 | Uppdaterad: 2026-10-02 11:47

Ny avhandling om osteoporos och fysisk träning hos äldre kvinnor

Äldre kvinna med vitt hår som ler och lyfter gröna hantlar
Foto: Bildbyrå TT.

Fysisk träning är en viktig del av behandlingen vid osteoporos, men vilken träningsform ger bäst resultat? I en ny avhandling jämförs den maskinbaserade träningsmetoden OsteoStrong med traditionell multikomponentträning hos äldre kvinnor.

Vad handlar din avhandling om? 

Porträtt av Peter Lindberg, doktorand vid avdelningen för allmänmedicin och primärvård, NVS.
Peter Lindberg, doktorand vid avdelningen för allmänmedicin och primärvård, NVS. Foto: Privat.

– Osteoporos och fysisk träning hos äldre kvinnor: en jämförelse mellan maskinbaserad isometrisk träning, OsteoStrong (OS), och dynamisk multikomponent träning (DME) avseende skelettets hållfasthet och fysisk funktion, säger Peter Lindberg, doktorand vid institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. 

Vilka är de viktigaste resultaten? 

– Avhandlingen visar att OS inte var sämre än DME avseende det primära utfallet för benkvalitet (BMSi). Inga signifikanta skillnader mellan OS och DME observerades för bentäthet eller någon av de uppmätta benmarkörerna. Även om båda grupperna förbättrades i flera mått på fysisk funktion, gav DME större förbättringar av balans, gånghastighet och uthållighet i ryggmuskulaturen. Utöver de fysiologiska effekterna framkom att deltagarnas erfarenheter, motivation, sociala interaktion samt stöd från instruktörer var centrala faktorer för träningsdeltagande och upplevd nytta av träningen.

Hur kan den kunskapen bidra till att förbättra människors hälsa? 

– Resultaten tyder på att både OS och DME har potential att bibehålla aspekter av skeletthållfasthet samt förbättra fysisk funktion. Eftersom DME gav större förbättringar av balans, gånghastighet och uthållighet i ryggextensorerna kan denna träningsform fortfarande vara det föredragna alternativet när målet är att förbättra fysisk funktion och minska risken för fall. OS skulle eventuellt kunna vara ett komplement till DME, exempelvis för personer med nedsatt rörlighet eller för dem som föredrar denna typ av träningsmiljö. Ytterligare forskning behövs för att säkerställa träningseffekterna och säkerheten av OS.

De kvalitativa resultaten belyser vikten av att beakta psykosociala faktorer såsom träningsglädje, social interaktion, bekvämlighet och stöd från instruktörer vid ordination av fysisk träning. Våra resultat stödjer ett personcentrerat förhållningssätt där träningsinsatser anpassas efter individens preferenser, förutsättningar och motivation. 

Vad ska du göra nu? Kommer du fortsätta att forska? 

– Jag kommer att fortsätta min forskning inom samma projekt på deltid. Nyligen har jag anslutit mig till en ny forskargrupp vid Karolinska Institutet, inom avdelningen för fysioterapi, där jag kommer att genomföra en postdoktoral tjänst med fokus på att utveckla och utvärdera ett nytt ramverk för hemrehabilitering, Re@home, inklusive dess effekter, deltagarupplevelser och implementering. Därutöver kommer jag också att vara engagerad i undervisning vid Karolinska Institutet.