Publicerad: 2013-07-10 00:00 | Uppdaterad: 2018-07-04 15:20

Även luftförorening under gränsvärden ökar cancerrisk

Långvarig exponering för luftföroreningar ökar risken för lungcancer även om nivåerna av partiklar i luften ligger under EU:s gränsvärden. Riskökningen gäller särskilt en lungcancerform som kallas adenocarcinom och som ofta drabbar icke-rökare. Det visar en av de största studier som gjorts inom området, som nu publiceras i vetenskapstidskriften The Lancet Oncology.

Studien baseras på det så kallade ESCAPE-projektet (European Study of Cohorts for Air Pollution Effects), som koordineras av universitetet i Utrecht i Nederländerna. Forskare vid flera institutioner vid Karolinska Institutet har bidragit till den svenska delen av studien, som samordnats vid Institutet för miljömedicin. I studien medverkade totalt 313 000 personer från nio europeiska länder. Forskarna mätte bland annat koncentrationen av luftföroreningar vid deltagarnas hemadresser för partiklar med en diameter under 2,5 mikrometer (PM2,5) respektive 10 mikrometer (PM10).

Källorna för luftföroreningen var allt från trafik, industriutsläpp och uppvärmning av hem. Uppgifterna samkördes med nationella och lokala cancerregister, där nya fall av lungcancer spårades. Forskarna räknade även bort effekten av andra riskfaktorer för lungcancer, så som rökning och särskilt utsatta yrken.

Av samtliga deltagare kom 2095 att utveckla lungcancer under en genomsnittlig uppföljningsperiod på 13 år. Resultaten visar att för varje ökning av luftburna partiklar av typen PM2,5 på 5 mikrogram per kubikmeter ökade risken för lungcancer med 18 procent. För varje ökning på 10 mikrogram per kubikmeter av PM10 ökade risken för lungcancer med 22 procent. Sambandet var också starkare för lungcancerformen adenocarcinom.

Forskarna konstaterar i sin artikel att kopplingen mellan luftföroreningar och ökad risk för lungcancer kvarstod även vid föroreningsnivåer under EU:s gränsvärden, som för PM10 är 40 mikrogram per kubikmeter och för PM2,5 är 25 mikrogram per kubikmeter.

Forskningen har finansierats genom bidrag från EU:s sjunde ramprogram. Ansvarig för samordningen av den svenska delen av studien ar varit professor Göran Pershagen vid Institutet för miljömedicin.