Tydliga könsskillnader även i länder med bättre levnadsvillkor
De psykologiska skillnaderna mellan könen består i länder med förbättrade levnadsvillkor, visar en studie publicerad i Perspectives on Psychological Science av forskare från Karolinska Institutet. Vissa skillnader blir större och andra mindre eftersom kvinnor verkar gynnas mer än män av förbättrade levnadsvillkor. Fynden bekräftar i viss mån den så kallade jämställdhetsparadoxen.
Huruvida psykologiska skillnader mellan könen ökar eller minskar med förbättrade levnadsförhållanden har varit omdebatterat. Vissa har hävdat att skillnaderna minskar i mer jämlika samhällen. Men tidigare studier har tvärtom visat ökade skillnader mellan könen – något som fått benämningen jämställdhetsparadoxen.
I denna artikel visar forskarna att vissa skillnader ökar medan andra minskar. Bland forskarnas slutsatser finns att även om levnadsvillkoren förbättras så bör vi förvänta oss en fortsatt tydlig skillnad mellan könen.
– Vår studie visar att mönstret av män och kvinnors starka och svaga sidor är detsamma oavsett ålder, plats eller levnadsförhållanden. Vissa könsskillnader när det gäller personlighet, negativa emotioner och vissa kognitiva funktioner, är större i länder med högre levnadsförhållanden. Men det är viktigt att påpeka att vi inte kan visa något orsakssamband, säger Agneta Herlitz, professor i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.
Studien är gjord i två delar: dels en systematisk genomgång av 54 publicerade artiklar, och dels egna analyser av 27 storskaliga studier och metaanalyser. I båda analyserna undersökte forskarna sambanden mellan en rad psykologiska könsskillnader och indikatorer som visar ett lands levnadsförhållanden, exempelvis BNP och jämställdhetsindex.
Kvinnor visar högre grad av altruism
Resultatet visar att könsskillnader i personlighet, verbala förmågor, episodiskt minne och negativa känslor är ännu större i länder med bättre levnadsvillkor. När det gäller verbala förmågor och episodiskt minne är det kvinnorna som tycks främjas av de bättre villkoren och ökar sitt försprång till männen. Dessutom visar de en högre grad av sådana saker som altruism och samarbetsförmåga men även förekomsten av negativa känslor.
– Även männen visar ökade kognitiva förmågor i länder med förbättrade levnadsförhållanden. Men samtidigt så är kvinnornas ökning något större än männens, vilket kan tolkas som att kvinnor är förfördelade i länder med sämre livsvillkor, säger Agneta Herlitz.
Samtidigt fann forskarna minskade skillnader mellan män och kvinnor när det gäller sexuellt beteende, partnerpreferenser och matematik. Här närmar sig kvinnorna männens beteenden genom att oftare ha och tänka på sex, samt göra friare val av partner. När det gäller matematik har männens fördel blivit mindre i länder med förbättrade levnadsförhållanden.
– I nuläget kan vi inte säga att det är jämställdhet som driver de här förändringarna utan snarare är ekonomi den pådrivande faktorn. Även om vår studie inte visar några förklaringar till skillnaderna så har tidigare forskning visat att kvinnor tycks dra större nytta av förbättrade levnadsförhållanden än män, säger Agneta Herlitz.
Forskningen finansierades huvudsakligen av Vetenskapsrådet. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Publikation
”A Systematic Review and New Analyses of the Gender-Equality Paradox”, Agneta Herlitz, Ida Hönig, Kåre Hedebrant, och Martin Asperholm, Perspectives on Psychological Science, online 3 januari 2023, doi: 10.1177/17456916231202685