Svenska Hanna läser ett globalt masterprogram på KI

Att det första steget mot en master skulle bli biomedicinska analytikerprogrammet var inte lika uppenbart. Inte heller vilket masterprogram det skulle bli.

– Jag trodde länge att en master i biomedicin var min enda väg till en forskarkarriär. Eftersom jag inte hade någon omfattande forskningserfarenhet, förutom en forskarskola, kom jag inte in på biomedicinmastern direkt efter BMA-programmet. Men jag fick en plats på ett masterprogram i medicinsk forskning vid Uppsala universitet och började där.

Hanna kände dock att hon längtade tillbaka både till Stockholm och KI, så hon hoppade av programmet och började jobba i väntan på att ansökningen till KI:s mastersprogram skulle öppna. Efter ett samtal med en professor på KI insåg hon dessutom att det fanns flera intressanta masterprogram som skulle kunna passa henne. 

– Poängen med masterprogrammet i translationell fysiologi och farmakologi är, enligt mig, att förstå hur kroppen fungerar, varför sjukdom uppstår och behandlas. Det som avgjorde att jag valde programmet var möjligheten att kombinera mitt intresse för life science och projektledning med en öppen dörr till en framtida forskarkarriär, minns Hanna. 

Annorlunda ansökningsprocess 

Det var inte en rak väg fram för att få en plats på programmet. Utbildningar med engelska som undervisningsspråk söks till exempel i en tidigare ansökningsomgång än utbildningar med svenska som undervisningsspråk. Behörighetskraven kan också vara annorlunda. Till på köpet hade Hanna fått höra från andra studenter att det var väldigt svårt att komma in på KI:s masterprogram, och hon gjorde alltså inte det första gången hon ansökte. 

– När jag inte kom in första gången kontaktade jag antagningen på KI för att få feedback. De hjälpte mig att förstå vilka delar av ansökan som behövde arbetas mer för att bli behörig till masterprogrammet i translationell fysiologi och farmakologi, förklarar hon.

Att plugga på ett annat än sitt förstaspråk

Trots initiala farhågor om att studera på ett annat språk än modersmålet har det gått jättebra att läsa ett engelskspråkigt program. 

– Till en början trodde jag att det skulle vara svårt, särskilt eftersom jag hade lärt mig alla medicinska termer på svenska. Men det har faktiskt gått förvånansvärt bra. Jag är inte någon språkexpert, men man vänjer sig snabbt, säger Hanna.

Nya perspektiv i ett globalt klassrum

Att studera på ett globalt program, med studenter från många olika länder, har också varit en berikande upplevelse för Hanna. 

– Det är otroligt givande att studera med personer från hela världen. Att diskutera med studenter som har olika bakgrunder, både geografiskt och från olika utbildningar inom medicin, ger nya perspektiv och insikter i vad man faktiskt kan jobba med. Man lär sig mycket av varandra, vilket gör studierna både utvecklande och inspirerande, berättar hon.

En ljus framtid inom forskning och life science

På kort sikt vill Hanna läsa en forskarutbildning, vilket även kallas för att doktorera. Långsiktigt vill hon arbeta med projektledning inom medicinteknik eller bioteknik.

– Men jag håller dörren öppen för andra möjligheter också. Vi har haft föreläsningar som belyser möjliga framtida yrkesval och vi uppmuntras kontakta föreläsare vi tycker håller på med intressanta ämnen, för att utforska möjligheten att arbeta i deras labb. Dessutom innehåller min kommande kurs flera studiebesök där vi får se olika laboratoriemiljöer, tillägger hon.