Svensk midsommar är inte förknippad med högre självmordsrisk

Svensk midsommar är en stor högtid, ofta förknippad med ökad alkoholkonsumtion. En tidigare studie har visat att förekomsten av självmord på julafton och nyårsafton inte skilde sig signifikant från intilliggande dagar men på nyårsdagen var det dock en signifikant ökning av det genomsnittliga antalet självmord - nästan dubbelt så många jämfört med nyårsafton. En bakomliggande faktor till denna observation kan vara att större helgdagar vanligtvis innebär ökad alkoholkonsumtion (och därmed en ökad berusning), vilket är en välkänd riskfaktor för självmord.

I en ny studie om midsommar undersökte författarna Sebastian Hökby, Joakim Westerlund, Bianca Blazevska och Gergö Hadlaczky risken för självmord och dödsfall med oklar avsikt (ofta benämnt som "osäkra självmord") under den svenska midsommarhelgen.

- Vad vi känner till är detta den första studien som specifikt tittar på risken för självmord under den svenska midsommarhelgen. Vi hoppas att resultatet av studien ska bidra till att öka kunskapen om suicidala mönster och beteenden, säger förste författare Sebastian Hökby, doktorand vid NASP.

Ökade antal dödsfall med oklar avsikt

Registerundersökningen inkluderade alla dödsfall mellan 1980 och 2018 där dödsorsaken var självmord eller skada med oklar avsikt (”säkra” respektive ”osäkra” självmord). Studien fokuserade på ett intervall av 30 dagar varje år: På midsommarafton, på midsommardagen, på 14 dagar före midsommarafton, samt på 14 efter midsommardagen; tillsammans alltså 1170 enskilda dagar under den 38 år långa undersökningsperioden. Totalt identifierades 5058 sådana dödsfall under studieperioden, varav 149 inträffade på midsommarafton och 184 på midsommardagen.

Under den 30 dagar långa undersökningsperioden, repeterad 38 år i rad, observerade man i genomsnittet 4,3 dödsfall per dag. De flesta dödsfallen var bekräftade självmord men 23,3% av fallen hade klassificerats med oklar avsikt. Midsommarafton var förknippat med signifikant färre självmord jämfört med intilliggande dagar (-1,08 dödsfall per dag), samtidigt som Midsommarafton dock var förknippat med fler dödsfall med oklar avsikt (+0,58 dödsfall per dag). Antalet dödsfall med oklar avsikt var fortsatt förhöjt under Midsommardagen, men inte så pass stor att den utgjorde en signifikant ”kompensationseffekt”.

Sett till båda diagnostyperna tillsammans (självmord samt skada med oklar avsikt) tycktes midsommarhelgen inte vara förknippad med en ovanligt hög eller låg dödlighet i självmord jämfört med kringliggande dagar. Emellertid såg man att det på midsommarafton fanns en signifikant minskad frekvens av självmord med säkerställd avsikt. Samtidigt fanns det på midsommarafton, och till viss del även på midsommardagen, en ökad frekvens av skadefall där den suicidala avsikten inte kunde säkerställas.  

Tillfällig ökning av alkoholkonsumtion kan vara en möjlig förklaring

I likhet med nyårsafton så inleds alkoholkonsumtionen på midsommarafton vanligtvis mot kvällstid och varar över midnatt, varefter berusningsnivåerna sannolikt når sin kulmen. Tidigare studier har visat att detta dryckesmönster tenderar att ge en högre självmordsrisk nästföljande dag; men den aktuella studien kan bara delvis bekräfta en sådan trend eftersom det var större osäkerhet i självmordsklassificeringarna på midsommardagen.

Resultaten i denna studie tyder på att dödsfall med oklar avsikt (i synnerhet förgiftningar, drunkningar, trafikrelaterade fordonskrascher och hopp framför rörliga föremål) var ungefär dubbelt så vanligt på midsommarafton som på övriga dagar, vilket den ökade alkoholkonsumtionen kan vara en bidragande förklaring till.

En tillfällig ökning av alkoholkonsumtion i befolkningen kan leda till fler fall av oavsiktlig död och/eller högre grad av osäkerhet vid dödsklassificeringen som görs av läkare. I studien lyfts även andra mekanismer som eventuellt kan förklara kopplingen mellan högtider/helgdagar och självmord. Exempelvis är det möjligt att högtider påverkar självmordsbeteenden genom ökad social gemenskap, alternativt socialt utanförskap, samt psykosociala förväntningar kring livet.

Ingen potentiell intressekonflikt har rapporterats av författarna.

Publikation

Hökby S, Westerlund J, Blazevska B, Hadlaczky G. Suicides during the Swedish midsummer holiday: analysis of cause of death data 1980-2018. Nord J Psychiatry. 2021 Apr 2:1-7. doi: 10.1080/08039488.2021.1900388. Epub ahead of print. PMID: 33810780.

Relaterad publikation

Gergö Hadlaczky & Sebastian Hökby (2018) Increased suicides during new year, but not during Christmas in Sweden: analysis of cause of death data 2006–2015, Nordic Journal of Psychiatry, 72:1, 72-74, DOI: 10.1080/08039488.2017.1378716