Studie visar vilka diagnoskriterier som är känsligast vid tidig alzheimer

I dag används tre olika uppsättningar av kriterier för att ställa en alzheimerdiagnos i ett tidigt skede av sjukdomen. Nu har forskare vid Karolinska Institutet deltagit i en internationell studie utvärderar dessa kriterier för att se vilka som mest träffsäkert ringar in just alzheimerpatienter. En viktig slutsats är att förhöjda nivåer av både beta-amyloid och tauprotein i ryggvätska ökar träffsäkerheten. Studien är publicerad i vetenskapliga tidskriften Brain.

Mild kognitiv svikt kan innebära olika problem med minne, språk och tänkande, som till exempel svårigheter med att komma ihåg sociala åtaganden eller att hänga med i vanliga samtal. Mild kognitiv svikt kan ha flera orsaker, som depression, och gå över. Problemen kan också bestå som en funktionsnedsättning på stabil nivå. För ungefär en tredjedel av patienterna är den underliggande orsaken Alzheimers sjukdom.

Dessa personer är i ett tidigt stadium av en demensutveckling och det är viktigt för läkare och forskare att kunna identifiera dem. I dag används tre olika uppsättningar av diagnoskriterier för att skilja ur denna grupp. De kallas IWG-1, som togs fram av en internationell arbetsgrupp 2007, IWG-2, som är en uppdatering av dessa kriterier samt NIA-AA, som presenterades av amerikanska forskare 2011.

Början av en demensutveckling

I den nu aktuella studien jämförs dessa diagnoskriterier för att se vilka som bäst ringar in de patienter som är i början av en demensutveckling. Studien är en metaanalys av drygt 1 600 patienter som medverkat i andra multicenterstudier vid olika forskningscentra i Europa och USA. Patienterna hade för dessa studier lämnat ryggvätskeprov, blivit undersökta med MR- eller PET-kamera samt gjort ett kognitivt test. Forskarna bedömde vilka patienter som ansågs ha tidig Alzheimer eller löpa stor risk att utveckla sjukdomen enligt IWG-1, IWG-2 och NIA-AA. Sedan följde forskarna patienterna över tid för att se hur många som fick demens av Alzheimertyp inom tre år.

Enligt IWG-1 hade 53 procent av patienterna tidig alzheimer vid det första tillfället och hälften av dem hade utvecklat demens inom tre år. Enligt IWG-2 hade 40 procent av patienterna tidig sjukdom vid det första tillfället, och av dem hade 61 procent blivit demenssjuka inom tre år. Enligt NIA-AA hade 46 procent av patienterna trolig Alzheimer sjukdom vid det första tillfälle och av dem hade 59 procent utvecklat demens inom tre år.

Forskarnas slutsats är att IWG-2 och NIA-AA är känsligare kriterier för att ringa in alzheimerpatienter i ett tidigt stadium. Dessa känsligare kriterier förutsätter förekomst av flera biomarkörer, alltså beta-amyloid och tau-protein som finns i ryggvätska, medan det enligt IWG-1 räcker med förekomst av någon av dessa markörer. Enligt IWG-1 måste också den kognitiva svikten yttra sig genom just minnesstörningar medan den för de andra diagnoskriterierna kan yttra sig på olika sätt. Endast IWG-2 inkluderar hjärnavbildning, som i dag är klinisk praxis i Sverige.

Prov på ryggvätska vid misstanke

– Det här är relevant för både forskare och behandlande läkare. Det är viktigt att ta prov på ryggvätska vid misstanke om Alzheimers sjukdom och mäta både beta-amyloid och tauprotein. Förekomst av flera biomarkörer i kombination med en hjärnavbildning som påvisar sjukliga förändringar samt kognitiv svikt som kan yttra sig på olika sätt talar för att patienten har Alzheimer i ett tidigt stadium. Det är viktiga delar av den undersökning som behöver göras för att ställa en tidig Alzheimerdiagnos. Men det är också bra kriterier för en klinisk selektering till studier inom området, säger Yvonne Freund-Levi, med. dr. och läkarchef vid psykiatriska kliniken vid Norrtälje sjukhus samt forskare vid sektionen för klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet.

Studien har kommit till inom ramen för ett samarbete kallat EADC, the European Alzheimer’s Disease Consortium. Studien är finansierad med medel från bland annat EU och Efpia, som är en europeisk branschorganisation för läkemedelsindustrin. De studier som metaanalysen bygger på är finansierade på olika sätt.

Text: Annika Lund

Publikation

Prevalence and prognosis of Alzheimer’s disease at the mild cognitive impairment stage
Stephanie J. B. Vos, Frans Verhey, Lutz Frölich, Johannes Kornhuber, Jens Wiltfang, Wolfgang Maier, Oliver Peters, Eckart Rüther, Flavio Nobili, Silvia Morbelli, Giovanni B. Frisoni, Alexander Drzezga, Mira Didic, Bart N. M. van Berckel, Andrew Simmons, Hilkka Soininen, Iwona Kloszewska, Patrizia Mecocci, Magda Tsolaki, Bruno Vellas, Simon Lovestone, Cristina Muscio, Sanna-Kaisa Herukka, Eric Salmon, Christine Bastin, Anders Wallin, Arto Nordlund, Alexandre de Mendonça, Dina Silva, Isabel Santana, Raquel Lemos, Sebastiaan Engelborghs, Stefan Van der Mussele, Yvonne Freund-Levi, Åsa K. Wallin, Harald Hampel, Wiesje van der Flier, Philip Scheltens och Pieter Jelle Visser
Brain, publicerad online 18 februari 2015