Studie om feber hos barn i Afrika kan ändra globala riktlinjer

En studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i PLOS Medicine kan komma att förändra globala riktlinjer för behandling av små barn i subsahariska Afrika med okomplicerad feber. Studien visar att obligatoriska återbesök hos så kallade byhälsoarbetare inte är nödvändigt för dessa barn, utan att det räcker med uppföljning om symtomen kvarstår.

I många länder i Afrika söder om Sahara har barn under fem år med feber tidigare behandlats som om de alltid hade malaria. I och med att förekomsten av malaria minskat och att användningen av snabbtester för malaria har ökat drastiskt är det allt fler barn som inte får någon diagnos. Barnen har alltså feber men uppfyller inte kriterierna för malaria, lunginflammation eller diarré och har inga symtom på allvarlig sjukdom. Enligt aktuella riktlinjer från Världshälsoorganisationen, WHO, ska dessa barn med ”icke-allvarlig oklassificerad feber” som sökt vård hos så kallade byhälsoarbetare alltid komma tillbaka för ett återbesök efter tre dagar. Byhälsoarbetare sköter enklare vård för framför allt barn i Afrika söder om Sahara och Asien där det saknas tillgång till den formella hälsosektorn.

En belastning

– De aktuella riktlinjerna med dessa obligatoriska återbesök, oavsett om febern försvunnit eller inte, är en belastning för både familjerna och byhälsoarbetarna. Det har tidigare inte funnits några studier som visar om dessa obligatoriska återbesök fyller någon funktion eller om det skulle fungera lika bra med återbesök vid behov, alltså om febern fortfarande är kvar efter tre dagar eller om barnens tillstånd försämras, säger försteförfattare Karin Källander, adjungerad universitetslektor vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet.

Den aktuella studien genomfördes i sydvästra Etiopien 2015 till 2016 och inkluderade drygt 4 000 barn, varav hälften fick råd om obligatoriskt återbesök efter tre dagar och den andra hälften fick råd om återbesök vid behov. Vid ett uppföljande besök efter åtta dagar hade 2,7 procent av barnen behandlingssvikt (definierat som fortsatt feber, symtom såsom vid malaria, lunginflammation eller diarré, symtom på allvarlig sjukdom eller inläggning på sjukhus). Inga dödsfall registrerades, varken vid uppföljningen efter åtta dagar eller vid den avslutande uppföljningen efter 29 dagar. Det var inte någon signifikant skillnad i behandlingssvikt mellan grupperna med de olika råden för uppföljning.

Sparar resurser

– Våra resultat tyder på att uppföljning vid behov av barn med icke-allvarlig oklassificerad feber är lika säkert som obligatoriska återbesök. Att låta byhälsoarbetare ge rådet att endast komma på återbesök om barnen har fortsatta symtom eller försämras kan vara effektivare än de aktuella rekommendationerna, eftersom det sparar resurser för både familjerna och byhälsoarbetarna, säger Tobias Alfvén, universitetslektor vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, och en av forskarna bakom studien.

Forskningen möjliggjordes med hjälp av stöd från U.S. President's Malaria Initiative, United States Agency for International Development.

Publikation

“Universal versus conditional day 3 follow-up for children with non-severe unclassified fever at the community level in Ethiopia: A cluster-randomised non-inferiority trial”
Källander K, Alfvén T, Funk T, Abebe A, Hailemariam A, Getachew D, Petzold M, Steinhardt LC, Gutman JR
PLOS Medicine, online 17 april 2018, doi: 10.1371/journal.pmed.1002553