Starkt missnöje med utseendet kan botas med internet-KBT
Självupplevd fulhet, dysmorfofobi, kan botas med internet-baserad KBT, enligt den första randomiserade behandlingsstudien som gjorts. Den nya behandlingen har utvecklats av forskare vid Karolinska Institutet. Studien, som publiceras i tidskriften British Medical Journal, kan bidra till att fler personer med diagnosen kan få vård.
Personer som lider av den psykiatriska diagnosen dysmorfofobi har en stark uppfattning om att något är fel med utseendet, trots att man ser helt normal ut. De drabbade har förhöjd risk att begå självmord och diagnosen är förknippad med sjukskrivning och ett stort lidande.
Trots det har dysmorfofobi länge varit ett förbisett tillstånd inom vården och det kan vara svårt att få rätt typ av hjälp.
Överlägset
För att öka tillgängligheten till behandling för denna patientgrupp har en ny typ av kognitiv beteendeterapi, KBT, som genomförs på internet utvecklats och testats i den största behandlingsstudien hittills för denna patientgrupp. Var tredje patient var helt botad efter tolv veckors behandling.
– Resultaten visade att internet-KBT var överlägset stödsamtal samt att behandlingseffekten av internet-KBT är fullt jämförbar med den som uppnås vid traditionell KBT, säger studiens försteförfattare Jesper Enander vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Av de totalt 94 patienterna som deltog hade många varit sjuka i flera år och haft tidigare kontakter med hälso- och sjukvården. Var femte deltagare hade tidigare gjort mellan en och sex plastikoperationer för att försöka åtgärda upplevda fel med utseendet. I studien slumpades deltagarna till en av två behandlingar: internet-KBT eller en kontrollgrupp bestående av stödsamtal. Den grupp som lottades till stödsamtal blev senare erbjudna KBT.
Helt botad
Direkt efter behandlingsavslut hade hälften av personerna i KBT-gruppen minskat sina symtom avsevärt och var tredje var alltså helt botad. Behandlingen ökade också livskvaliteten för deltagarna och minskade depressiva symtom. Hälften av dem som hade en pågående depression vid studiens start var inte längre deprimerade efter att de avslutat sin behandling.
Forskarna hoppas att behandlingen på sikt ska bli tillgänglig inom den reguljära sjukvården, så att fler personer som lider av tillståndet får tillgång till effektiv behandling.
– Många personer med dysmorfofobi står idag utan behandling, dels för att tillståndet är relativt okänt inom sjukvården, men också på grund av att personer med dysmorfofobi inte söker vård på grund av rädsla för att uppfattas som ytliga eller för att inte att bli tagna på allvar. Flertalet av deltagarna i studien uttryckte också att det var just att de kunde göra behandlingen på internet som var det som gjorde att de sökte vård över huvud taget, säger Christian Rück vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, som har lett studien.
Studien har finansierats med ALF-medel från Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting, Vetenskapsrådet och Svenska Läkarsällskapet.
Publikation
Therapist-guided Internet-based cognitive behavioural therapy for body dysmorphic disorder: A single-blind randomised controlled trial
Jesper Enander, Erik Andersson, David Mataix-Cols, Linn Lichtenstein, Katarina Alström, Gerhard Andersson, Brjánn Ljótsson, Christian Rück
British Medical Journal, BMJ 2016;352:i241, online 2 February 2016, doi: 10.1136/bmj.i241