Publicerad: 2017-05-05 08:00 | Uppdaterad: 2018-07-04 14:16

Sjuksköterskebrist kopplad till utebliven vård och ökad dödlighet

Det finns ett tydligt samband mellan låg sjuksköterskebemanning på akutsjukhus, mängden nödvändiga omvårdnadsaktiviteter som uteblir och antalet patienter som dör, visar en ny avhandling från Karolinska Institutet. Ökad dödlighet kopplad till låg sjuksköterskebemanning minskar inte heller om sjuksköterskorna ersätts av annan vårdpersonal.

Forskning sedan 1980-talet har påvisat ett samband mellan lägre sjuksköterskebemanning och ökad patientdödlighet på akutsjukhus, men det har saknats studier som visar vad detta beror på och om det finns ett orsakssamband. Jane Ball har i sin avhandling vid Karolinska Institutet studerat sambandet mellan låg sjuksköterskebemanning, uteblivna omvårdnadsaktiviteter och patienters risk att dö på över 300 akutsjukhus i nio europeiska länder, däribland Sverige och England.

Högre dödlighet ju mer vård som uteblivit

Via frågeformulär fick sjuksköterskor svara på hur mycket och vilken typ av nödvändiga omvårdnadsaktiviteter de inte utfört på grund av tidsbrist under sitt senaste arbetspass. Dessa svar relaterades sedan till uppgifter om bemanning under samma arbetspass. Resultaten visar att det finns ett tydligt samband mellan färre sjuksköterskor, fler uteblivna omvårdnadsaktiviteter och ökad patientdödlighet. Hos patienter som genomgått vanliga kirurgiska ingrepp, med låg förväntad dödlighet, var 10 procent uteblivna omvårdnadsaktiviteter kopplat till 16 procent ökad risk att dö inom 30 dagar efter operation.

– Vi såg ett statistiskt signifikant samband med högre dödlighet ju fler omvårdnadsaktiviteter som uteblivit till följd av låg sjuksköterskebemanning, vilket tyder på att det kan finnas ett orsakssamband, säger Jane Ball, legitimerad sjuksköterska, forskarstuderande vid institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska Institutet och forskare vid University of Southampton, England.

I Sverige rapporterade 74 procent av de tillfrågade sjuksköterskorna att de inte utfört nödvändiga omvårdnadsaktiviteter på grund av tidsbrist. Motsvarande siffra i England var 86 procent. Avhandlingen visar också att det inte går att kompensera för låg sjuksköterskebemanning genom att bemanna med annan vårdpersonal – lika många nödvändiga omvårdnadsaktiviteter uteblir ändå.

Patientsäkerheten är hotad

– Det som har överraskat mig mest under arbetet med den här avhandlingen är att bemanningen skiljer sig väldigt mycket åt mellan olika avdelningar och sjukhus. Det förvånar mig också att problemet med låg sjuksköterskebemanning inte uppmärksammas ännu mer med tanke på att patientsäkerheten är hotad och liv står på spel, säger Jane Ball.

I fortsatta studier kommer Jane Ball att analysera sambandet med hjälp av elektroniska data i stället för med frågeformulär samt undersöka mer i detalj vilken roll sjuksköterskans tillsyn av patienterna spelar för patienternas överlevnad.

Större delen av de data som ingår i avhandlingen kommer från RN4CAST-projektet som finansieras av EU:s sjunde ramprogram. Vårdförbundet och Forte har också finansierat forskningen.