Samskapad preventivmedelsrådgivning kan stärka jämlik vård efter förlossning
Att bli gravid igen tätt efter en förlossning är förknippat med risker för både mamma och barn. En studie ledd av Karolinska Institutet och publicerad i The Lancet Obstetrics, Gynaecology & Women’s Health visar att arbetssätt och rådgivning som barnmorskor och mödrar utvecklar tillsammans kan öka andelen kvinnor som väljer effektiva preventivmetoder efter förlossning, men också att organisatoriska hinder begränsar möjligheterna till jämlik vård.
Tiden efter en förlossning är viktig för att förebygga tätt följande graviditeter, vilket kan medföra risker för både mamma och barn. Trots detta får många kvinnor inte tillräckligt bra preventivmedelsrådgivning efter graviditeten. Problemet är särskilt tydligt bland kvinnor med migrationsbakgrund i höginkomstländer. De får i lägre grad rådgivning eller recept och kan uppleva hinder som språkbarriärer, begränsad hälsolitteracitet, kostnader och svårigheter att navigera i ett nytt hälsosystem.
Återhämtning efter en förlossning är viktig för att förebygga tätt följande graviditeter. Trots detta får många kvinnor inte tillräckligt bra preventivmedelsrådgivning efter graviditeten. Problemet är särskilt tydligt bland kvinnor med migrationsbakgrund i höginkomstländer. De får i lägre grad rådgivning eller recept och kan uppleva hinder som språkbarriärer, begränsad hälsolitteracitet, kostnader och svårigheter att navigera i hälso- och sjukvården.
Kvalitetsförbättring med kvinnor och barnmorskor
Tidigare forskning visar att kvinnor efterfrågar tydlig och individanpassad information som respekterar deras självbestämmande, men detta uppnås inte alltid i praktiken. Att samskapa nya arbetssätt och tjänster i vården har föreslagits som en metod för att överbrygga den här bristen, men i många fall har sådana initiativ saknat delaktighet från de kvinnor de är avsedda att stödja.
I en nyligen publicerad studie inom projektet IMPROVE-it undersökte forskare ett kvalitetsförbättringsinitiativ där kvinnor med migrationserfarenhet och barnmorskor tillsammans utvecklade tjänster inom preventivmedelsrådgivning. Syftet var att ta reda på om ett förändrat arbetssätt kan stödja fler kvinnor att välja effektiva preventivmetoder efter förlossning.
Studien genomfördes vid 28 barnmorskemottagningar i tre regioner: Stockholm, Västra Götaland och Jönköping. Hälften av mottagningarna deltog i kvalitetsförbättring, där barnmorskor fick utbildning och tillsammans med kvinnor med migrationserfarenhet utvecklade praktiska verktyg och nya arbetssätt. Övriga mottagningar fortsatte med sedvanlig vård. Totalt inkluderades cirka 14 000 kvinnor som följdes upp vid eftervårdsbesöket 16 veckor efter förlossningen.
Organisatoriska hinder kvarstår
Resultaten visar att andelen kvinnor som valde en effektiv preventivmetod efter förlossning ökade från 45,2 till 48,9 procent på de mottagningar som testade det nya arbetssättet. Ökningen sågs främst bland kvinnor födda i Sverige. Bland kvinnor födda utanför Sverige var förändringen liten och inte statistiskt säkerställd.
Effekterna varierade dock mellan regionerna, vilket tyder på skillnader i barnmorskors förutsättningar att arbeta med förbättringsinsatser.
– Resultaten tyder på att det inte räcker att identifiera problem och förändra arbetssätt för att uppnå jämlik vård. Organisatoriska hinder, såsom brist på tolkar och begränsad tid vid besök, kan spela en stor roll. Organisationens förutsättningar och barnmorskors möjlighet att genomföra förändringar är avgörande, säger Elin C. Larsson, docent och senior forskare vid institutionen för global folkhälsa och artikelns sista författare.
Resultaten i studien ger viktiga insikter för arbetet med att förbättra både jämlikheten och effektiviteten i preventivmedelsrådgivning och i mödrahälsovården i stort.
– IMPROVE-it-projektet är unikt eftersom kvinnor med migrationsbakgrund har varit engagerade i utformningen av vården tillsammans med yrkesverksamma och forskare, fortsätter Helena Kilander, biträdande projektledare och docent vid avdelningen för kvalitetsförbättring och ledarskap på Jönköping University.
Nästa steg
Forskargruppen kommer att fortsätta analysera data för att bättre förstå varför insatsen var mer effektiv i vissa regioner än i andra och vilka faktorer som underlättade eller utgjorde hinder för genomförandet.
Forskarna har även påbörjat en uppföljningsstudie, IMPROVE-it 2.0, för att undersöka de organisatoriska faktorerna som studien visade kan utgöra ett hinder för en jämlik tillgång till preventivmedel.
---
Studien genomfördes i samarbete mellan Karolinska Institutet, Jönköping University, Uppsala universitet, Region Jönköping, Västra Götalandsregionen och Region Stockholm. Den finansierades av Forte och Vetenskapsrådet.
Publikation
Om IMPROVE-it
Studien var en del i forskningsprojektet Implementing best practice postpartum contraceptive services through a quality improvement initiative (IMPROVE-it) som syftar till att förbättra tillgången till effektiva preventivmetoder efter förlossning för kvinnor med migrationsbakgrund i Sverige.
Projektet undersöker hur kvinnor och män ser på preventivmedel, reproduktiva beslut och partnerns delaktighet. Det utvärderar också om kvalitetsförbättringsarbete inom mödrahälsovården kan öka användningen av effektiva preventivmetoder efter förlossning.
I projektet kombineras intervjuer och fokusgruppsdiskussioner med en stor klinisk studie inom svensk hälso- och sjukvård. Resultaten ska bidra till att utveckla bättre och mer jämlik vård som möter behoven hos kvinnor med migrationserfarenhet och deras partners.
Målet är att möjliggöra informerade val kring preventivmetoder, minska oavsiktliga graviditeter och främja en jämlik sexuell och reproduktiv hälsa för alla kvinnor.