Prestigefullt ERC-anslag till tre KI-forskare
Tre forskare vid Karolinska Institutet har tilldelats det prestigefyllda ERC Advanced Grant. ERC-anslag är de främsta europeiska bidragen till enskilda huvudforskare. De tre forskarna får vardera 2,5 miljoner euro att använda under en femårsperiod.
Finansieringsprogrammet ERC Advanced Grants riktar sig till etablerade och världsledande forskare som strävar mot banbrytande genombrott av högsta vetenskapliga kvalitet.
I år har 255 forskare tilldelats anslaget, varav 10 från svenska universitet. Tre av dessa är verksamma vid Karolinska Institutet.
Ytterst få forskare får ERC Advanced Grants mer än en gång, men två av dem finns bland årets mottagare på KI.
En av dem är professor Nils-Göran Larsson, som får bidraget för tredje gången. För professor Juleen Zierath är det andra gången hon tilldelas ett ERC Advanced Grant.
Projekt vid KI som får finansiering
Nils-Göran Larsson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.
Målet för Nils-Göran Larssons forskningsprojektet är att förstå hur mutationer i mtDNA leder till ärftliga sjukdomar och bidrar till åldersassocierade sjukdomar och åldrande.
Cellernas kraftverk, mitokondrierna, innehåller ett eget DNA, som kallas mitokondriellt DNA (mtDNA). Mitokondriellt DNA nedärvs endast från mamman och ansamlar ofta mutationer.
Du får anslaget för tredje gången vilket är mycket ovanligt. Vad betyder det för dig?
– Jag känner mig mycket hedrad av att ha fått anslaget en tredje gång. Konkurrensen är hård och många projekt finansieras inte trots att de är mycket bra. Jag ser anslaget som en bekräftelse på att min forskning är viktig och har en stor medicinsk betydelse.
Vad hoppas du att ni har uppnått om fem år?
– Jag hoppas att vår forskargrupps upptäckter leder till helt nya möjligheter att behandla mitokondriella sjukdomar hos människor. Tyvärr är dessa sjukdomar ofta allvarliga med symtom från många olika organ och dödligheten är hög. Behovet av nya effektiva behandlingar är stort.
Vilka utmaningar är förknippade med forskningen?
– Forskningen är beroende av djurmodeller och därför är den kostsam och tar lång tid. På senare tid har det skett ett viktigt genombrott genom att man har utvecklat tekniker för att skräddarsy mutationer i mtDNA hos försöksdjur. Den nya tekniken innebär att det nu blir lättare att göra djurmodeller för att efterlikna mitokondriell sjukdom hos människor och för att studera nedärvning av mtDNA, säger Nils-Göran Larsson.
Abdel El Manira, professor vid institutionen för neurovetenskap.
Målet för Abdel El Maniras forskningsprojekt är att avslöja den komplexa organisationen av hjärnstammen och hur den kontrollerar hastigheten och riktningen i ryggradsdjurs lokomotion, det vill säga deras rörelsemönster och förflyttningar.
För att djur ska kunna överleva måste de röra sig med en hög grad av flexibilitet vilket kräver precisa och snabba förändringar av både hastighet och bana.
Den här flexibiliteten är beroende av att hjärnan har förmåga att välja lämpliga motorprogram genom att aktivera de neuronala nätverk i ryggmärgen som styr rörelserna.
Vad hoppas du att ni har uppnått om fem år?
– En av de frågor som intresserar mig och forskargruppen är hur hjärnan översätter avsikter till motoriska handlingar. Vår ambition är att uppnå en förståelse av hela kommandokedjan, från utarbetandet av rörelsekommandon i hjärnstammen till deras utförande i de ryggmärgskretsar som styr hela spektrumet av kroppsrörelser och deras flexibilitet.
Vad betyder anslaget för dig och din forskning?
– Anslaget ger oss större frihet att följa vår nyfikenhet och utforska riskfyllda forskningsriktningar samtidigt som vi implementerar avancerade teknologier. Vi kommer förmodligen att göra misstag längs vägen men också lära oss av dem. Förhoppningen är att vi slutligen kommer att få insikter som utmanar etablerade dogmer, säger Abdel El Manira.
Juleen Zierath, professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi samt vid institutionen för fysiologi och farmakologi.
Målet för Juleen Zieraths forskningsprojekt är att avslöja mekanismerna bakom samspelet mellan dygnsrytmen, kost och motion och ämnesomsättning och hur detta inte fungerar väl vid typ 2-diabetes.
Störningar i vår inre klocka ökar risken för metabola sjukdomar såsom typ 2-diabetes. Genom att ta reda på vilken tid på dygnet kost och träning ger störst effekt på ämnesomsättningen tros hälsofördelarna kunna optimeras.
Vad kan forskningen leda till?
– Jag anser att den har enorm potential för nya rön kring terapeutiska och förebyggande åtgärder vid typ 2-diabetes, som idag är en global epidemi. För tillfället saknas farmakologiska terapeutiska strategier som är specifikt inriktade på insulinresistens. Medan kost och motion hör till första linjens behandling för människor med typ 2-diabetes är den omvandling som sker på molekylär nivå fortfarande okänd.
Vad betyder anslaget för dig och din forskning?
– Min strävan är att omsätta forskningen till praktik. Det här är andra gången jag får ett ERC Advanced Grant. Arbetet kommer att utföras på Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet och det här anslaget gör det möjligt för teamet vid båda instituten att arbeta med komplicerade frågor som kan få klinisk relevans för personer som lever med typ 2-diabetes, säger Juleen Zierath.
ERC Advanced Grant
ERC Advanced Grant delas ut av Europeiska forskningsrådet (European Research Council) 255 sökande av 1 829 fick i år anslaget vilket innebär en beviljandegrad på under 14 procent.