Publicerad: 2016-02-15 10:19 | Uppdaterad: 2016-02-15 11:10

Påtagligt ökad cancerrisk hos kvinnor med avvikande körtelceller i livmoderhalsen

Kvinnor med avvikande körtelceller i livmoderhalsen har en påtagligt och långvarigt förhöjd risk för livmoderhalscancer – trots att de följs upp inom specialistvård. Utredningen av dessa cellförändringar kan därför behöva förbättras, menar forskarna bakom en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften British Medical Journal.

”Är det farligt, behöver jag vara orolig?” är vanliga frågor från de kvinnor som får beskedet att deras gynekologiska cellprov är avvikande och visar på cellförändringar. Riskerna för cancer efter flertalet sorters cellförändringar är välkända, särskilt när det rör sig om höggradiga cellförändringar av så kallad CIN-typ. Men när cellförändringarna är av typen avvikande körtelceller i livmoderhalsen, så kallad körtelcellsatypi, har det hittills varit svårt att ge ett entydigt svar. En ny studie från Karolinska Institutet ger nu ökad förståelse för riskerna.

Forskargruppen undersökte fall av livmoderhalscancer som inträffat bland mer än 3 miljoner svenska kvinnor som deltagit i gynekologisk cellprovskontroll. Undersökningens unika storlek gör det möjligt att beräkna risken för livmoderhalscancer efter körtelcellsatypi, vilket är en ovanlig diagnos. Studien använder det Nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention och flera andra nationella register i Sverige.

Studien visar att närmare tre procent av kvinnorna med körtelcellsatypi hade utvecklat invasiv livmoderhalscancer efter femton års uppföljning, vilket enligt forskarna är en hög siffra. Cancerrisken var både kortsiktigt och långsiktigt förhöjd jämfört med kvinnor med normala cellprov, samt kvinnor med andra sorters cellförändringar av CIN-typ. Detta gällde särskilt kvinnor i åldern 30-39 år.

Minst ett ytterligare vävnadsprov

Endast drygt hälften av kvinnorna med körtelcellsatypi följdes upp närmare med ett vävnadsprov, jämfört med nästan nittio procent av kvinnorna med höggradiga cellförändringar. Detta skulle kunna förklara skillnader i påföljande cancerrisk. Enligt forskarna tyder studiens resultat på att utredning och behandling av körtelcellsatypier skulle kunna förbättras. Minst ett ytterligare vävnadsprov inom ett år, och en aktiv långtidsuppföljning, bedöms såsom lämpliga åtgärder.

Forskningen har finansierats av Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Centrum för forskning och utveckling – Uppsala universitet/Region Gävleborg samt China Scholarship Council. Förstaförfattare har varit Jiangrong Wang, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Forskningsledare har varit Pär Sparén, professor vid samma institution.