Skip to main content
Publicerad: 2019-05-15 10:34 | Uppdaterad: 2019-05-15 11:40

Ökad kunskap om allvarlig leversjukdom

Ungefär var tionde patient med hepatit B drabbas även av deltahepatit, HDV, som är en av de allvarligaste leversjukdomarna. Nu har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med tyska kollegor beskrivit hur delar av immunförsvaret påverkas vid kronisk HDV-sjukdom. Studien är publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Hepatology.

Missing ALT text.
Johan Sandberg, Tiphaine Parrot och Niklas Björkström, institutionen för medicin, Huddinge. Foto: Björkström labb/KI.

Hepatit D, även kallat deltahepatit eller HDV, är en blodburen virussjukdom som vanligen sprids via injektionsnålar, vid sexuellt umgänge eller från mor till barn vid graviditet. Sjukdomen kan endast smitta dem som redan är sjuka i hepatit B, då HDV parasiterar på detta virus. Ungefär tio procent av dem som är hepatit B-sjuka får samtidig infektion med hepatit D, som har ett mer aggressivt förlopp än övrig hepatitsjukdom.

Vid HDV får patienten ofta skrumplever inom sju till tio år och då krävs en levertransplantation. Även risken för levercancer är förhöjd vid hepatit D-sjukdom. Globalt är uppskattningsvis 70 miljoner människor smittade med HDV, vanligast i delar av Afrika och Asien.

Det finns ingen bot eller specifik behandling mot HDV och det är fortfarande oklart hur sjukdomen utvecklas. Men nu har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med forskarkollegor från Hannover Medical School i Tyskland lyckats lägga en ny bit i pusslet. Det handlar om de så kallade MAIT-cellerna (mucosa associated T-cells) som ingår i vårt ospecifika immunförsvar som snabbt ska reagera på främmande virus och bakterier. MAIT-celler är normalt rikligt förekommande i levern.

Förekomsten av MAIT-celler

Forskarna har studerat 41 personer med samtidig kronisk hepatit B och HDV-infektion, 38 personer med endast kronisk hepatit B-sjukdom samt friska kontrollpersoner. Genom att studera blodprover med så kallad flödescytometri, som gör det möjligt att undersöka förekomst av och egenskaper hos olika celler, såg forskarna att förekomsten av MAIT-celler var kraftigt reducerad hos personer med kronisk HDV-infektion. Ett mindre antal leverprover verkade ge samma bild. Forskarna hittade även en förklaring till varför MAIT-cellerna dör vid HDV-infektion.

– Vi vet väldigt lite om hur immunsystemet fungerar eller varför den immunologiska hälsan påverkas hos personer med kronisk HDV-infektion. Ett av våra kommande projekt är att följa patienter med HDV-infektion över tid, för att se om graden av immundefekt går att använda som en prognostisk markör vid sjukdomen, säger Niklas Björkström, läkare och docent vid Karolinska Institutets institution för medicin i Huddinge.

Studien har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Radiumhemmets Forskningsfonder, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Novo Nordisk Fonden, Centrum för innovativ medicin vid Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. En del av författarna har fått forskningsstipendier eller ersättning för föreläsningar eller andra uppdrag av läkemedelsföretag. Forskningsartikeln innehåller information om eventuella intressekonflikter.

Publikation

Chronic hepatitis delta virus infection leads to functional impairment and severe loss of MAIT cells

Joana Dias, Julia Hengst, Tiphaine Parrot, Edwin Leeansyah, Sebastian Lunemann, David F.G. Malone, Svenja Hardtke, Otto Strauss, Christine L. Zimmer, Lena Berglin, Thomas Schirdewahn, Sandra Ciesek, Nicole Marquardt, Thomas von Hahn, Michael P. Manns, Markus Cornberg, Hans-Gustaf Ljunggren, Heiner Wedemeyer, Johan K. Sandberg och Niklas K. Björkström

Journal of Hepatology, online 14 May 2019