Ny studie visar att lärande nätverk spelar en viktig roll för kroniskt sjuka i en samhällskris
I en nyligen publicerad studie från forskningsprogrammet Patienten i Förarsätet på Karolinska Institutet, undersöker författarna vilken roll nätverk kan spela för kroniskt sjuka i en samhällskris som COVID-19 pandemin utgjorde.
Carolina Wannheden, senior forskningsspecialist och medförfattare till studien, vilka är de viktigaste resultaten?
Resultaten visar hur viktigt det var för patienter och familjer som levde med cystisk fibros under COVID-19 pandemin att snabbt orientera sig i hur man behöver ställa om sin vardag och sitt samarbete med vården. Tack vare att det redan fanns ett lärande nätverk på plats kunde man snabbt få stöd att kollektivt skapa en uppfattning om situationen. I nätverket kunde man hjälpas åt att fatta beslut om egenvård och vård, initiera aktiviteter för att stödja patienter, familjer och vårdpersonal i att hitta nya strategier för att minimera hälsorisker, samt upprätthålla en god vård trots de utmaningar som pandemin skapade. Arbetssättet som uppstod stöttade även vårdpersonal i att fånga in frågor som många ställde och gemensamt reflektera, formulera och sprida tydliga svar till alla berörda.
Varför resultaten är viktiga?
Studien visar hur ett lärande nätverk kan bidra med stöd till kollektivt tänkande och problemlösning, vilket blev särskilt synligt i en krissituation som pandemin utgjorde. Resultaten illustrerar den viktiga roll som sådana nätverk kan spela i folkhälsoarbete och krisberedskap i dialog med diverse aktörer.
Andreas Hager, medförfattare och närstående, cystisk fibros, hur skulle er studie kunna påverka behandling och vård av kroniskt sjuka patienter?
Det finns en stor potential i lärande nätverk att fungera som en kompletterande resurs för både patienter, familjer och vårdgivare vid sidan av hälso- och sjukvården. Den här studien fokuserade på en krissituation, men rollen av lärande nätverk skulle kunna synliggöras och förstärkas även i tider utan kris.
Karin Pukk Härenstam, medförfattare och docent i kvalitet och säkerhet i hälso- och sjukvårdsorganisationer, hur utförde ni studien under en pandemi?
På grund av smittorisk genomfördes studien helt på distans. Webinarier samt datainsamling skedde via en digitala möten.
Vilka metoder använde ni?
I studien bedrevs följeforskning i en naturlig miljö genom observationer och en analys av frågor och svar som diskuterades på öppna webinarier mellan patienter, familjer och vårdmedarbetare. Vi tillämpade teorier som synliggör hur ett kollektiv av individer skapar mening och löser problem i situationer där det finns en hög grad av osäkerhet.
Vad är nästa steg?
Att inventera vilka lärande nätverk som finns i andra sammanhang och studera vilka roller och funktioner de har. På så vis kan vi lära oss av dessa och förbättra stödfunktioner till patienter och familjer som lever med kronisk sjukdom, men även till vårdpersonal.
Titel: Now What? Collective Sensemaking and Sensegiving in the Cystic Fibrosis Community in Sweden During the Initial Phase of the COVID-19 Pandemic
Författare: Carolina Wannheden, Henna Hasson, Andreas Hager, Klas Karlgren och Karin Pukk Härenstam.