Publicerad: 2026-11-17 12:29 | Uppdaterad: 2026-11-17 12:39

Ny avhandling undersöker de långsiktiga effekterna av MS-behandling på immunsystemet

En flaska intravenöst dropp mot en ljusblå bakgrund och med selektivt fokus.
Foto: Gettyimages

Långvarig behandling med terapier som riktar sig mot B-celler kan påverka antikroppsnivåerna och, hos vissa patienter, öka känsligheten för infektioner. I sin doktorsavhandling ”In the wake of B-cell depletion – Immunoglobulin change and neutropenia in multiple sclerosis” undersöker Susanna Hallberg hur dessa effekter kan identifieras och övervakas hos personer med multipel skleros (MS).

Anti-CD20-behandlingar, som rituximab, riktar sig mot B-celler, en typ av vita blodkroppar som är involverade både i immunsystemet och i sjukdomsförloppet vid MS. Behandlingarna dämpar den inflammatoriska sjukdomsaktiviteten, men långvarig behandling kan också påverka andra delar av immunsystemet. 

Susanna Hallbergs avhandling fokuserar särskilt på förändringar i nivåerna av immunglobuliner, eller antikroppar, samt på infektioner och sen neutropeni, ett tillstånd där nivåerna av neutrofiler, en annan typ av vita blodkroppar, sjunker oväntat minst en månad efter behandling.

Porträttbild, närbild.
Susanna Hallberg. Foto: N/A

– Min avhandling undersöker de långsiktiga effekterna av anti-CD20-behandlingar på immunsystemet och infektionsrisken hos personer med MS. Genom att använda data från nationella hälsoregister och patientjournaler kan vi studera ovanliga biverkningar som kanske inte upptäcks i kliniska prövningar, säger Susanna Hallberg, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus.

Antikroppsnivåerna minskade över tid

Studierna visade att antikroppsnivåerna gradvis minskade under långvarig behandling med rituximab. Nästan en av tio patienter utvecklade låga immunglobulinnivåer. Ålder och tidigare MS-behandlingar påverkade dessa förändringar, medan en snabbare minskning av antikroppsnivåerna var kopplad till en långsammare återhämtning av B-celler efter behandlingen.

I avhandlingen undersöktes även behandling före graviditet. Kvinnor som redan före befruktningen hade låga nivåer av immunglobulin kunde ha en ökad risk för låga nivåer och infektioner under och efter graviditeten efter behandling med anti-CD20.

Uppföljning kan bidra till säkrare behandling

En annan del av avhandlingen undersökte sen neutropeni. Tillståndet var vanligare bland personer med MS än man tidigare trott. De flesta fallen var lindriga, men vissa patienter utvecklade allvarliga infektioner som krävde sjukhusvård. När infektionerna hade gått över var det för de flesta patienterna i studien säkert att återuppta behandlingen med rituximab.

– Genom att följa nivåerna av immunglobuliner och neutrofiler samt återhämtningen av B-celler kan det bli lättare att identifiera patienter som har en ökad risk för infektioner. Det kan bidra till en mer individanpassad behandling samtidigt som behandlingens effekt bibehålls, säger Susanna Hallberg. 

Susanna Hallberg planerar att återgå till kliniskt arbete vid MS-mottagningen vid Akademiskt Specialistcentrum i Stockholm.

– Att arbeta nära patienter och kollegor är viktigt och ger insikt i hur kroniska sjukdomar och behandlingar påverkar människor. Dessa erfarenheter ger ofta upphov till de viktigaste forskningsfrågorna, och jag hoppas kunna fortsätta att kombinera kliniskt arbete med forskning, undervisning och utveckling av hälso- och sjukvården, säger Susanna Hallberg.

Avhandlingsarbetet har handletts av Anders Svenningsson, professor vid samma institution och Katarina Fink, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid KI. Disputationen äger rum den 27 november 2026 i aulan på Danderyds Sjukhus.