Ny avhandling identifierar olika subgrupper av astma
Tahmina Akhter från avdelningen för biovetenskaper och näringslära vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH) försvarar sin avhandling med titeln "Classification of asthma with cross-cohort clinical data and with enhancer mediated gene regulation", den 15 november, 2024. Huvudhandledare är Carsten Daub (MedH).
Vad handlar din avhandling om?
Det huvudsakliga fokuset för min avhandling är att utforska de biologiska processerna bakom inflammatoriska sjukdomar som inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och astma, samt metaboliska störningar som fetma. Jag använder en mängd olika datakällor—som proteiner, gener och deras reglering—för att identifiera viktiga markörer och mekanismer som kan hjälpa till att förbättra hur vi diagnostiserar och behandlar dessa komplexa hälsoproblem. Genom att förstå dessa samband bättre kan vi utveckla mer effektiva strategier för att hantera dessa sjukdomar.
Vilka är de viktigaste resultaten?
I min avhandling upptäckte jag olika subgrupper av astma som visar hur varierad denna sjukdom kan vara. Genom att identifiera dessa subgrupper fann jag viktiga markörer som kan hjälpa oss att förstå hur olika personer kan påverkas på olika sätt. Dessutom undersökte jag specifika områden av vårt DNA som interagerar med gener involverade i vårt immunsvar. Dessa interaktioner spelar en betydande roll för hur svår en persons astma kan vara. Sammanfattningsvis ger dessa resultat oss värdefulla insikter i hur astma fungerar och kan leda till mer personliga och effektiva behandlingar för dem som lider av detta tillstånd.
Hur kan den kunskapen komma människor till nytta/bidra till att förbättra människors hälsa?
Denna nya kunskap kan på flera viktiga sätt förbättra människors hälsa. För det första, genom att identifiera olika astmasubgrupper och deras unika markörer kan vi skapa personliga behandlingsplaner som passar varje patients specifika behov. Detta innebär en mer effektiv hantering av sjukdomen.
För det andra ger förståelsen av hur vissa områden av DNA interagerar med gener som reglerar vårt immunsvar oss ledtrådar om nya behandlingsalternativ. Detta kan hjälpa oss att utveckla terapier som syftar till att minska svårighetsgraden av astmasymtom.
Slutligen hjälper sammansättningen av olika typer av biologiska data oss att bättre förstå komplexa sjukdomar som astma. Detta kan leda till tidigare diagnoser och mer exakta förutsägelser om hur sjukdomen kommer att utvecklas, vilket i slutändan förbättrar patienternas hälsoutfall och deras livskvalitet.
Vilka mål har du för framtiden?
I framtiden hoppas jag kunna fördjupa mig i studiet av olika typer av biologiska data för att bättre förstå komplexa sjukdomar. Mitt mål är att hitta specifika markörer och behandlingsmål som läkare kan använda direkt i sin praktik. Slutligen vill jag leda insatser som omvandlar dessa forskningsupptäckter till lösningar i verkliga livet, vilket hjälper till att förbättra patientvården och göra hanteringen av sjukdomar enklare för alla.
Disputation
Fredag, 15 november, kl. 09:30, Nils Ringertz, Solnavägen 9, Campus Solna.
Avhandling
Classification of asthma with cross-cohort clinical data and with enhancer mediated gene regulation