KI:s zebrafiskar tog emot nyfikna besökare
Under två dagar den första veckan i oktober bjöd Karolinska Institutet för första gången in allmänheten till guidade rundturer i Nordens största zebrafiskanläggning. Drygt 40 personer tog chansen, som en del av Nobel Calling 2022, att besöka cirka 20 000 tropiska sötvattensfiskar som bidrar till att knäcka medicinska mysterier.
Höstfärgerna sprakade i solen utanför när besökarna leddes ner i den tegelstensbyggnad där allt från dammkornsstora embryon till fullvuxna, tre centimeter långa zebrafiskar, huserar. Alla fick först sätta på sig labbrockar, skoskydd och handskar innan dörrarna öppnades till rad efter rad av små bubblande akvarium med randiga fiskar.
Zebrafiskforskning bedrivs på Karolinska Institutet sedan 2003. Men det är under de senaste åren som anläggningen har blivit högteknologisk med avancerade akvatiska system som i detalj kontrollerar fiskarnas miljö. Här finns till exempel ett rum med ”rena fiskar” som helt saknar bakterier, parasiter och andra så kallade patogener, en forskningsmöjlighet som få anläggningar i Europa kan erbjuda. Hit vänder sig såväl KI:s forskare som forskare från andra universitet i Sverige och internationellt för att studera bland annat biologiska mekanismer och effekten av olika läkemedel på exempelvis cancertillväxt.
– Den uppgraderade verksamheten fick en tuff start när covid-19-pandemin slog till och forskningen på zebrafiskar i labbmiljö stannade av. Därför känns det extra roligt att vi nu kunde bjuda in allmänheten för första gången och visa upp vår verksamhet, säger Lars Bräutigam, verksamhetsansvarig för zebrafiskanläggningen vid KI.
Banbrytande upptäckt
Det var den amerikanska forskaren och fiskentusiasten George Streisinger som på 1970-talet upptäckte att zebrafiskar kan användas för att studera bland annat genetiska sjukdomar. Hans idéer om att avla zebrafiskar som ett modelldjur för forskning möttes först med skepsis hos kollegor, och det tog nästan tio år innan Streisinger publicerade sin första vetenskapliga artikel om zebrafiskar i tidskriften Nature.
– Jag blir alltid lite extra hänförd så här i Nobeltider av forskare som tänker kreativt och vågar pröva något nytt, säger Lis Landmark, som tillsammans med maken Olle Lindberg deltog i rundturen.
– Det är den typen av nytänkande som leder till dessa fantastiska och banbrytande upptäcker.
Vetenskapliga framsteg
I dag används fiskarna av tusentals forskare runt om i världen och har lett till vetenskapliga framsteg inom såväl grundforskning som regenerativ medicin och utveckling av nya cancermediciner. På KI har zebrafiskforskning bland annat identifierat nya potentiella måltavlor för diabetesbehandling och bidragit till ökad kunskap om vad som styr våra rörelser och om specifika nervcellstyper i hjärnan. Arten kan också användas för att minska antalet försök på däggdjur som möss och råttor, exempelvis genom att först testa effekten av nya läkemedelssubstanser i zebrafiskar. Om substansen inte leder till någon förbättring i sjukdomen, testas den inte vidare på djur.
Under rundturen fick besökarna via mikroskop studera hur det ser ut när små röda blodkroppar flyger runt i fiskarnas blodkärlssystem. På datorskärmen vid en annan station framträder ett mikroskopiskt yngel i detalj, med hjärta och trådtunna blodkärl. I kärlen syns en vätska som flyter runt och det är just detta som gör zebrafisken till ett så bra modelldjur. Det går att i realtid, och utan operation, observera hur olika substanser påverkar kroppen. De flesta genmutationer som finns i zebrafisk finns även hos människor.
– Vi har faktiskt mer gemensamt än man kan tro. Till exempel så beter sig tumörer i fiskarna på ungefär samma sätt som i människa. Det gör att vi kan injicera cancerceller från exempelvis patienter och studera vilka läkemedel som bäst bromsar tumörspridningen, säger Lars Bräutigam.
Avancerad teknologi
I det akvatiska rummet löper ett avancerat vattenledningssystem från golv till tak. Här finns hönssnäckskal som utsöndrar nödvändigt kalcium genom systemet 24 timmar om dygnet och en kontrolltank som används för att upptäcka eventuella störningar i akvariemiljön. I ett annat rum står stora tunnor där millimeterstora hjuldjur föds upp för att utfordra fiskarna. Nyintagna zebrafiskar kontrolleras innan de blandas med den större fiskpopulationen och allt sköts noggrant av djurskötare och djurtekniker.
– Det här var nog ett av de mest städade labben jag varit på, säger Lis Landmark efter besöket.
– För oss som inte är forskare så var det här ett fantastiskt tillfälle att få inblick in en annan värld och få allt förklarat på ett sätt som är enkelt att förstå. Det här var definitivt en ny upplevelse. Innan hade jag knappt reflekterat över hur en zebrafisk-facilitet såg ut men nu kan jag tänka mig att komma tillbaka om vi får, säger hon.