En inre sensor för kroppsrörelser funnen hos zebrafiskar
Forskare vid Karolinska Institutet har avslöjat ett centralt proprioceptivt organ inbyggt direkt i själva centrala nervsystemet och som fungerar som en inre rörelsesensor. Artikeln publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Neuron.
– För att kunna förflytta oss framgångsrikt behöver vi en pålitlig uppfattning av vår egen rörelse i tid och rum. Denna uppfattningsförmåga möjliggörs av proprioceptiva organ, som hittills trotts ha funnits enbart perifert, säger Abdel El Manira, professor vid institutionen för neurovetenskap, och huvudförfattare till artikeln.
– Även om det är känt att det centrala nervsystemet genomgår kontinuerliga förändringar i form och spändhet under förflyttning eller olika kroppsrörelser, har det varit oklart om och hur dessa förändringar registreras.
Vad visar studien?
– Med hjälp av vuxna zebrafiskar som modellorganism och en kombination av avancerade tekniker, inklusive encelliga inspelningar, mekanisk stimulering och encellig sekvensering, visar studien förekomsten av mekanosensoriska nervceller inbäddade i förstoringar av ryggmärgsvävnad som centralt övervakar de spänningsförändringar som sker vid kroppsböjning. Dessa högspecialiserade proprioceptiva nervceller uttrycker den karakteristiska mekanosensitiva kanalen Piezo2 som gör det möjligt för dem att omvandla mekanisk spänning till elektriska signaler, förklarar Abdel El Manira.
En fördel med att ha en rörelsesensor direkt inom ryggmärgen är att den ligger nära de nätverk som ansvarar för den rörelse den upptäcker. Det centrala proprioceptororganet ger snabb hämmande återkoppling direkt till de ryggradsnätverk som driver förflyttning och möjliggör en uppdaterad negativ feedback på hur framgångsrik en avsedd kroppsrörelse uppnås. Denna slutna kretsorganisation erbjuder en form av servomekanism för smidig, effektiv och kontrollerad förflyttning.
Varför är detta viktigt?
– Att förstå hur sensorisk feedback på våra rörelser integreras är ett centralt mål inom neurovetenskap. Dessa resultat öppnar för ett nytt perspektiv på sensorimotorisk kontroll och visar att feedback på rörelse inte enbart kommer från det perifera utan också från specialiserade organ som övervakar ryggmärgsrörelser.
Vad blir nästa steg?
Det är känt att ryggmärgen även hos andra djur, inklusive människan, genomgår förändringar i spändhet under kroppsrörelse och det finns grupper av nervceller väl-placerade för att potentiellt kunna upptäcka sådana signaler.
– Det är viktigt för framtida studier att testa om proprioceptorer finns även i ryggmärgen på däggdjur och, om så är fallet, hur de är aktiva vid olika motoriska uppgifter, säger Laurence Picton, förste författare till artikeln. Vidare är det känt att mutationer i genen för mekanosensitiva Piezo2 kan leda till nedsättning av motorisk koordination och orsaka kroppshållningsavvikelser såsom skolios.
– Upptäckten av nervceller som uttrycker Piezo2 i ryggmärgen kan därför bana nya vägar för att bättre förstå Piezo2-relaterade rörelsestörningar.
Publikation
A spinal organ of proprioception for integrated motor action feedback.
Picton LD, Bertuzzi M, Pallucchi I, Fontanel P, Dahlberg E, Björnfors ER, Iacoviello F, Shearing PR, El Manira A
Neuron 2021 Feb;():