KI:s egen tidskriftslista ser dagens ljus

Christian Giske har varit ordförande för den panel av tio forskare som har tagit fram den första versionen av Karolinska Institutet tidskriftlista, KI-JL, som nu har godkänts av fakultetsnämnden. 

KI-JL är en lista där vetenskapliga tidskrifter delas in i fyra nivåer utifrån en samlad bedömning av sex kategorier av kvalitetskriterier (se faktarutan). Kriterierna har utvecklats av forskarpanelen med kunskap från andra välrenommerade listor och databaser. 

– Nivå 0 är tidskrifter som inte uppfyller kriterier för vetenskaplig publicering, som inte är rekommenderade för publicering. Nivå 1 innebär att tidskriften uppfyller kriterierna, nivå 2 att den har hög standard och nivå 3 är tidskrifter som uppfyller högsta kvalitetskriterierna, säger Erik Åkesson Kågedal, bibliotekarie på Universitetsbiblioteket, KIB, och projektledare för arbetet med KI-JL.

Närmare 7000 tidskrifter

Listan omfattar i dagsläget närmare 7 000 tidskrifter. Här finns alla tidskrifter där KI-forskare har publicerat sig de senaste sju åren, förutsatt att de är indexerade i KI:s bibliometrisystem (som baseras på databaserna PubMed och Web of Science). Listan inkluderar också tidskrifterna inom medicin och hälsovetenskap på de högsta kvalitetsnivåerna samt nivå 0 i de norska och finska tidskriftslistorna.

Tanken är att KI-JL ska vara ett levande dokument och uppdateras årligen, berättar Erik Åkesson Kågedal. Under en remissperiod varje år har KI:s medarbetare möjlighet att lämna synpunkter på nivåindelningar och föreslå tidskrifter att bedöma.

– Det är en öppen process som förhoppningsvis stimulerar till samtal om tidskriftskvalitet på KI. Vi ser listan som ett verktyg när forskare ska välja var man publicerar sig, vilka tidskrifter man vill genomföra sakkunniggranskning för och vilka redaktioner man deltar i, säger Erik Åkesson Kågedal.

Ett syfte med att skapa listan var att den ska användas i den nya prestationsbaserade delen av universitetets fördelningsmodell för fakultetsmedel, som tidigare var baserad på indikatorn Journal Impact Factor, JIF. Att bli mindre beroende av JIF ligger i linje med internationell utveckling för ansvarsfull forskningsutvärdering, konstaterar Christian Giske.
– Det åligger oss att jobba med en betydligt mer komplex bedömning som inte är styrd av måttet JIF. Den här listan blir ett kvalitativt komplement till JIF i olika tillämpningar, säger han.

Hänsyn till sitt ämnesområde

En viktig aspekt av listan är att tidskrifterna bedöms med hänsyn till sitt ämnesområde. En strävan har varit att det ska finnas någon tidskrift på den högsta kvalitetsnivån inom varje ämnesområde, enligt den norska listans ämnesindelning av medicinområdet, berättar Christian Giske. Men eftersom kvalitetskriterierna samtidigt ska följas har det inte alltid blivit så. 

– Det blir en viktig uppgift för lärosätet att följa hur det påverkar olika ämnesområden på sikt. En ansvarsfull hantering är att man tittar på vilka konsekvenser användningen av listan får, säger han.

Kommittén för forskning, som ansvarar för listan, kommer nu att lägga upp det fortsatta arbetet med KI-JL. Ett steg kan vara att se över tidskriftsmängder som forskarpanelen av tidspress inte hade möjlighet att granska manuellt till den här versionen, utan där nivåindelningen grundas på en samstämmig klassificering i de finska och norska listorna. Även den automatiska toppublikationslistan på ki.se kommer att anpassas till KI-JL.

– Vi är väldigt glada över det enorma gensvaret på remissrundan, där det kom in 946 svar från KI:s forskare. Vi skulle vilja tacka alla som deltagit i utformningen av tidskriftslistan på det här sättet, säger Christian Giske.