Nya titlar till de dolda specialisterna bakom KI:s forskning

– Vi brukar oftast benämnas ingenjörer eller tekniker.  Den nya titeln visar vad vi betyder för KI, tycker jag, och förklarar bättre vad det är vi gör. Tillsammans med den teknik vi tillhandahåller fungerar en forskningsinfrastrukturspecialist som ett skelett, en bärande struktur för forskningen, säger Sylvie le Guyader.

Sylvie le Guyaders laboratorium ligger på Karolinska Institutets södra campus, i Flemingsberg. Här är det nedsläckt för att mörkret ska ge extra skärpa till proverna under ljusmikroskopens lampor och lasrar. Forskare från olika fält sitter i koncentrerad tystnad vid okular och skärmar för att studera fixerade eller levande celler. 

– Ljusmikroskopin gör det möjligt för forskare på KI att exempelvis studera ett  pulserande hjärta, men det går också att zooma in så långt att det blir möjligt att se enskilda molekyler inuti celler, säger Sylvie le Guyader.

Brinner för att utbilda 

Hennes eget intresse väcktes när hon som biolog doktorerade på ögats utveckling hos zebrafiskar. 

– Många forskare ser teknik som ett nödvändigt ont, men jag upptäckte att jag tyckte det var roligt. Ljusmikroskopi fortsatte att vara en viktig del av min forskning även efter min disputation, och plötsligt var jag den alla på laboratoriet vände sig till med frågor, säger hon. 

Till slut blev det hennes huvudsysselsättning. År 2009 fick hon frågan om hon ville bygga upp en core-facilitet med ljusmikroskopi i Flemingsberg. Senare, när hon kunde anställa två medarbetare, startade hon utbildningar i tekniken för forskare och core-facilitetsmedarbetare. Utbildningsfrågorna är det som engagerar henne mest idag. 

– Jag tror att det finns många som, liksom jag, uppskattar att få arbeta i den stimulerande forskarmiljön utan att själv vilja fortsätta med en karriär som forskare. 

Expert på att kristallisera proteiner

I Solna arbetar hennes kollega Martin Moche, som förutom att vara senior forskningsinfrastrukturspecialist också kallar sig kristallograf, eller strukturbiolog. Han är fysiker och började sin bana med att studera partiklar på Umeå universitet.

– Allt var otroligt smått och kvantteoretiskt. Det kändes ovidkommande. Jag tyckte det var härligt att få gå över till att arbeta med proteiner, som i jämförelse är megastora, säger han.

Proteiner är kroppens byggstenar med mängder av olika funktioner. När man känner till ett proteins tredimensionella form blir det till exempel möjligt att förutsäga om ett läkemedel kommer att binda till proteinet och fungera som tänkt.

Protein Science Facility (PSF), där Martin Moche ansvarar för den makromolekylära röntgenkristallografin kan tillverka alla sorters proteiner med hjälp av genetiskt modifierade bakterier eller mänskliga celler. 

Matin Moche är expert på att kristallisera proteiner, vilket kan användas för att räkna ut deras form. Det är ett tålamodsprövande hantverk för det kan ta upp till två månader innan en kristall faller ut i någon av de små mikrobrunnar där en droppe proteinlösning placeras tillsammans med olika lösningsmedel.

Genom att använda röntgenstrålning och mäta riktning och amplitud på varje ljusstråle som böjs av efter att den skickas mot kristallen, blir det möjligt att räkna ut hur proteinet ser ut. Martin Moche växlar mellan datorberäkningar och manuellt modellbyggande för att ta fram en 3D-modell. 

– Jag har ett otroligt roligt arbete! Det känns lyxigt att ha tillgång till maskiner som gör mycket av vad jag behövde göra för hand när jag var doktorand, säger han.

Hundraårig teknik

Kristallografi har funnits i nästan hundra år. Det första proteinet (enzymet ureas) lyckades James Sumner kristallisera 1926, vilket gav honom Nobelpriset 1946. Idag kompletteras metoden ofta av nyare tekniker, till exempel kryoelektronmikroskopi.

– Vi som kan utföra en kristallografi blir allt färre, vilket faktiskt gjort att förfrågningarna hit har ökat, säger Martin Moche.

De flesta beställningarna till PSF handlar dock om att enbart tillverka proteiner, ofta ovanliga, ibland beskriva i nyligen publicerade forskningsartiklar från KI:s forskare. Ungefär hälften av beställarna är forskare på KI, resten kommer ifrån institutioner och företag i hela världen.

– Mitt laboratorium är en typisk core-facilitet. Här finns tekniken, kunskapen och möjligheten att göra det tillgängligt för många.