Karolinska Institutet fick tre nya Wallenberg Academy Fellows
Tre forskare vid Karolinska Institutet har utsetts till Wallenberg Academy Fellows 2017. De tre är Emanuela Santini, Carmen Gerlach och Joanna Rorbach, samtliga inom medicinområdet. Totalt får 24 unga forskare i år den prestigefulla utmärkelsen och anslag av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Syftet med finansieringsprogrammet Wallenberg Academy Fellows är att stärka Sverige som forskningsnation genom att behålla de största talangerna i landet och genom att rekrytera unga, internationella forskare till svenska universitet. Via det mentorsprogram som ingår får de också en möjlighet att stärka sitt vetenskapliga ledarskap och bli bättre på att nyttiggöra sina forskningsresultat.
Programmet har inrättats i samarbete med de kungliga akademierna och 16 svenska universitet. Genom satsningen ges unga forskningsledare långsiktiga resurser som innebär att de kan koncentrera sig på sin forskning. Sedan starten 2012 har 174 unga forskare utsetts till Wallenberg Academy Fellows.
– Det är väldigt glädjande att det är lika många kvinnor som män bland årets Academy Fellows. De som utses till Wallenberg Academy Fellows går igenom en noggrann utvärderingsprocess där universiteten först nominerar kandidater som sedan granskas av utvärderingspaneler för respektive ämne under ledning av de fem kungliga akademierna, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i ett pressmeddelande.
Emanuela Santini
Repetitiva beteenden vid autism. Emanuela Santini är idag verksam vid Columbia University i New York, men kommer som Wallenberg Academy Fellow att flytta sin forskning till Karolinska Institutet. Det långsiktiga målet med hennes arbete är att hitta en behandling som dämpar de repetitiva beteenden som vissa personer med diagnoser inom autismspektrumet har. Det kan handla om att upprepa vissa ljud, ord eller meningar, eller rörelser som att snurra runt eller bita på naglarna – beteenden som påverkar livskvaliteten negativt både för drabbade och anhöriga.
Tidigare studier på molekylär nivå tyder på att mutationer i genen eIF4E kan ligga bakom; när Emanuela Santini ökade uttrycket av motsvarande gen hos möss utvecklade dessa beteenden som påminner om de symptomen vid autismspektrumstörningar. Hennes hypotes är därför att förändringen i eIF4E påverkar signalerna mellan nervceller i striatum, en del av hjärnan som bland annat kontrollerar hur vi rör oss.
Läs mer om Emanuela Santinis forskning
Carmen Gerlach
Effektivare vacciner och terapier mot cancer. Carmen Gerlach kommer närmast Harvard Medical School men flyttar nu sin verksamhet till Karolinska Institutet. Hennes forskning handlar om hur kroppens immunförsvar skyddar oss mot infektioner och oskadliggör cancerceller. Som Wallenberg Academy Fellow kommer Carmen Gerlach att studera specifika grupper av immunceller, CD8 T-celler, för att bättre förstå hur de fungerar.
Dagens vacciner aktiverar främst celler som producerar antikroppar. Carmen Gerlach kommer att försöka ta fram kunskap som kan användas för att utveckla vacciner som gör rätt typer av CD8 T-celler. Förhoppningen är att sådana vacciner ska kunna skydd mot sjukdomar där dagens vacciner inte biter.
Läs mer om Carmen Gerlachs forskning
Joanna Rorbach
Mitokondriella ribosomer kartläggs i atomdetalj. Joanna Rorbach är verksam som forskargruppsledare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet. Som Wallenberg Academy Fellow ska hon utforska det stora molekylära maskineri i cellens energikraftverk mitokondrierna som bygger ihop de proteiner som används i cellandningen. Dessa proteinfabriker kallas mitokondriella ribosomer och är centrala för vår överlevnad. Trots detta är kunskapen om hur de mitokondriella ribosomerna sätts samman och fungerar begränsad.
I sitt arbete kommer Joanna Rorbach att använda de allra senaste framstegen inom genetik och proteomik tillsammans med kryo-elektronmikroskopi. Utöver att beskriva processer i cellkärnan i atomisk detalj, kan den fördjupade kunskapen om mitokondriella ribosomer bidra till ökad förståelse av mekanismerna bakom åldrande, cancer och många ärftliga och neurodegenerativa sjukdomar.