Hur life science kan utvecklas för att bli bättre
Vilka lärdomar har dragits under den nuvarande covid-19-pandemin och vilka är de största hindren som måste tas bort för att skapa en rättvis och hållbar hälsa? Detta stod i fokus för Stockholm Life Science Conference 2021 som ägde rum den 25 maj. Tre områden som identifierades som viktiga förutsättningar för framtida innovationer var samarbete, kommunikation och tillgänglighet till data.
Stockholm Life Science Conference 2021 rapport
Se konferensen i efterhand via KI Play
I den akuta fasen av covid-19-pandemin etablerades flera discipliner för att samla styrka, utveckla nya samarbeten och snabbt ställa om sitt fokus. Detta var något som bland annat Anna Sandström från Astra Zeneca lyfte.
– När dialog och förtroende redan är etablerade är det lättare att bryta ner hindren, vilket gör det möjligt att snabbt reagera på en kris.
Sophia Hober från KTH gav ett exempel:
– I början fanns det inga tillgängliga metoder alls, varken för att analysera viruset eller för att analysera vem som hade varit sjuk tidigare. Vi var tvungna att agera snabbt för att utveckla metoder för sådana analyser. covid-19 har inneburit många tråkigheter, men om jag skulle välja något bra som har kommit ut ur detta är det samarbete som växte fram (...) och de ansträngningar som alla gjorde för att lösa de problem som uppstod.
En annan reflektion angående förtroende och kommunikation introducerades av Åsa Kristoferson Hedlund från Svenska Covidföreningen, som representerade det viktiga patientperspektivet vid konferensen. Hennes erfarenhet var att läkare och forskare inte ser den kompletta effekten av långvarig sjukdom efter covid-19 och att den ibland inte ens erkänns.
– På grund av detta samlar de inte aktivt in de data eller bevis som behövs för att lära sig om de långsiktiga konsekvenserna, förklarade Åsa Kristoferson Hedlund.
Tillgänglig data möjliggör innovation
Under dagen nämnde flera deltagare tillgänglighet till data som en viktig komponent för att kunna omforma life science och skapa en mer effektiv och rättvis hälsa i hela världen. De tog också upp exempel på hinder som måste övervinnas, exempelvis den svenska sjukvården som är uppdelad i 21 regioner. Varje region har sitt eget hälsovårdssystem som tillsammans med lagstiftning, bredbandskapacitet och andra begränsningar gör det svårt att dela data.
Hans Möller, vd vid Karolinska Institutet Holding AB, berättade om konceptet Open Innovation som har använts under många år inom teknikindustrin. Här sker ett informationsutbyte, inte bara mellan de akademiska, industriella och offentliga sektorerna utan också mellan konkurrenter, vilket möjliggör utvecklingen av nya lösningar på stora utmaningar.
Samarbete är kärnan i life science
Kärnan i life science är det tvärvetenskapliga arbetet inom teknik, vetenskap och hälsa – såväl samarbeten som gränsöverskridande satsningar. Pandemin har visat oss att vi måste ta ett globalt ansvar för människors hälsa och välbefinnande, konstaterade både Eleni Aklillu, professor i tropisk farmakologi, Karolinska Institutet och Ole Petter Ottersen, rektor på Karolinska Institutet. Medicinsk forskning och innovation måste finnas tillgängliga för att komma alla till gagn. Ibrahim Baylan, näringsminister, sa i sitt tal:
– Pandemin har på ett mycket brutalt sätt visat oss hur sammankopplade vi är i världen och att vi har mycket att vinna på att samarbeta. Att hjälpa varandra kommer på lång sikt också innebära att vi hjälper oss själva.
Ole Petter Ottersen avslutade dagen med att betona att covid-19-krisen är en tragedi som vi måste lära oss av, och genom att inkludera fler discipliner och olika sektorer kommer vi att vara bättre förberedda för en eventuell framtida kris.