Publicerad: 2022-07-06 17:45 | Uppdaterad: 2022-07-06 17:45

Hur bör gränsvärden sättas för carcinogener i arbetsmiljön?

Dekorativ bild på asfaltsarbetare
Foto: Pixabay

I en ny rapport presenteras en översikt av gränsvärdessättning för kemiska carcinogener i arbetsmiljön. Flera rekommendationer presenteras, baserat på bland annat verkningssätt (mode of action) och tröskelmekanism.

Rapporten, som är framtagen av Nordiska Expertgruppen (NEG) där Gunnar Johanson, professor vid Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet är ordförande, ger en veten­skaplig och regulatorisk bakgrund till de strategier som idag används vid riskbedömning av carcinogener i arbetsmiljön. Metoder för att ta fram gränsvärden med hjälp av riskberäkningar och bedömningsfaktorer samt den historiska utvecklingen beskrivs. Vetenskapliga underlag, cancerrisk­beräkningar och EU:s motiveringar sammanfattas för de tröskellösa carcinogener som fått bindande gränsvärden i EU.

I rapporten rekommenderas att man, baserat på verkningssätt och tröskelmekanism, sätter hälsobaserade gränsvärden för tröskelcarcinogener och riskbaserade gränsvärden för tröskellösa carcinogener. Den vetenskapliga osäkerheten i riskberäkningarna bör beskrivas och såväl den kollektiva som den individuella risken bör beaktas och kommuniceras tydligt. Socioekonomiska aspekter av gränsvärdessättningen bör hanteras transparent och tydligt skiljas från den vetenskapliga bedömningen av hälsoriskerna.

"Rapporten blir ett värdefullt inspel till EU där man just nu diskuterar hur denna typ av gränsvärden bör sättas."

Gunnar Johanson, professor vid IMM och ordförande för NEG

Rapporten är framtagen i ett nordiskt samarbete med att ta fram underlag för hygieniska gränsvärden. Författare är professor Johan Högberg vid IMM och dr Jill Järnberg vid Arbetsmiljöverket.

Kontaktperson

Profile image

Johan Högberg

Professor