Få behandlas med läkemedel för alkoholberoende

– Resultatet visar att det finns en stor underförskrivning av alkoholläkemedel och även skillnader mellan olika grupper i samhället. Detta är problematiskt med tanke på det stora lidande som alkoholberoende vållar, både för individen och samhället, säger Sara Wallhed Finn, korresponderande författare och forskare vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska Institutet samt psykolog inom specialistvården vid Beroendecentrum Stockholm.

Enligt forskarna finns flera möjliga förklaringar, exempelvis låg kunskap om dessa läkemedel både hos läkare och patienterna själva, särskilt bortom det mest förskrivna alkoholläkemedlet Antabus (disulfiram). En annan möjlig förklaring är att patienterna föredrar psykologisk behandling framför läkemedelsbehandling. I vissa fall finns det även fysiska orsaker, som leverskador, som gör att vissa typer av medicinering är olämpliga.

– Det finns en mängd möjliga förklaringar som vi behöver fortsätta att utforska för att förstå varför dessa godkända och bevisat effektiva läkemedel används i så pass liten utsträckning när vi vet att skadligt alkoholbruk ökar risken för en rad sjukdomar och för tidig död, säger Sara Wallhed Finn.

I den aktuella studien ville forskarna undersöka förskrivningen av fyra godkända alkoholläkemedel (disulfiram, naltrexon, akamprosat och nalmefen) till personer som vårdats för alkoholberoende. Totalt ingick drygt 130 000 vuxna som fått en alkoholberoendediagnos inom specialistvården mellan 2007 och 2015.

Individuella skillnader

Studien visade att andelen individer som hämtade ut alkoholläkemedel varierande mellan 22,8 och 23,9 procent och att nivån över den studerade nioårsperioden var oförändrad. Forskarna fann även individuella skillnader. Till exempel förskrevs alkoholläkemedel i mindre grad till män, äldre personer, personer med lägre utbildnings- och inkomstnivå, boende utanför storstadsregionerna och individer med andra fysiska sjukdomar.

– Vi vet väldigt lite om orsakerna till dessa individuella skillnader. Ett skäl kan vara att tillgången till vård ser olika ut över landet, där specialiserad beroendevård till största del finns i storstadsregionerna. Ett viktigt resultat är att förskrivningen är särskilt låg för individer med andra fysiska sjukdomar. Detta trots att de fysiska sjukdomarna inte var ett hinder för förskrivning av alkoholläkemedel. Orsakerna till detta behöver vi mer kunskap om, säger Sara Wallhed Finn.

Liten andel får alkoholläkemedel

Forskarna poängterar att studien endast omfattar individer som vårdats för alkoholberoende inom specialistvården, och att antalet individer med alkoholproblem i den allmänna befolkningen är mycket större. Totalt uppskattas drygt 4 procent av vuxna i Sverige uppfylla kriterierna för alkoholberoende, men långt ifrån alla får någon typ av behandling. Detta betyder, enligt forskarna, att endast cirka 2–2,5 procent av alla med alkoholberoende i Sverige får alkoholläkemedel.

Att studien enbart innehöll data från specialistvården är en begränsning då nära hälften av alkoholberoendediagnoserna ställs i primärvården. Studien var även begränsad till recept som hämtats ut. En tidigare studie har dock visat stor samstämmighet mellan förskrivningar och uthämtade läkemedel.

Forskningen har finansierats med anslag från Systembolagets Alkoholforskningsråd, ALF Medicin, Region Stockholm, Centrum för psykiatriforskning, Stiftelsen Söderström Königska Sjukhemmet och Svenska Läkaresällskapet.

Sara Wallhed Finn har skrivit en bok ”Åter till kontrollerat drickande” som används vid behandling av alkoholberoende. I övrigt har inga intressekonflikter rapporterats.