Publicerad: 2021-02-16 13:38 | Uppdaterad: 2021-02-23 13:19

Distansundervisningen ger extra skjuts åt pedagogiken

Laptop med online-möte står på bord med anteckningsblock
Pandemin gjorde att utbildningen på kort tid fick ställa om till distansstudier. Erfarenheterna från våren 2020 har nu samlats i en rapport. Foto: Getty Images

Pandemin gjorde att utbildningen på kort tid fick ställa om till distansstudier, vilket krävt stora insatser från lärare, studenter och utbildningsadministratörer. Samtidigt har erfarenheterna skyndat på den pedagogiska utvecklingen.

Portrait of Annika Östman Wernerson.
Annika Östman Wernerson, vicerektor för utbildning vid Karolinska Institutet. Foto: Erik Flyg

Även om vårens omställning till distansundervisning var omvälvande så var den också ett steg i rätt riktning. Det menar vicerektor för utbildning vid Karolinska Institutet, Annika Östman Wernerson. Digitaliseringen av KI:s undervisning har pågått under flera år men har tidigare gått långsamt.

– Jag vill betona vilket fantastiskt jobb som både lärare och studenter gjorde när de tvingades ställa om från ena dagen till den andra. Samtidigt blev det en viktig knuff där vi alla blev tvungna att snabbt lära oss nya verktyg och undervisningsformer, säger Annika Östman Wernerson.

– Vi ser en förändring av undervisningen under pandemin med en ökad användning av digitala verktyg. Men exakt vilka förändringar som kommer att kvarstå och i vilken omfattning är ännu svårt att sia om. En av de stora utmaningarna är att öka studentaktiviteten i de digitala rummen, säger Annika Östman Wernerson.

Erfarenheterna från våren 2020 har nu samlats i rapporten Omställning till digital undervisning och examination, vilken kommer att följas av en fortsättning där även höstens erfarenheter tas upp. Resultaten i rapporterna är viktiga och kommer att beaktas när kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå tillsammans med kommittén för forskarutbildning och enheten för undervisning och lärande arbetar fram den pedagogiska plan som ska staka ut vägen för framtidens undervisning och målen i Strategi 2030.

Porträtt på Jesper Ruda
Jesper Ruda, ordförande för Odontologiska föreningen 2020 Foto: Privat

I rapporten som speglar vårens erfarenheter framkommer att lärarna ser hur interaktion mellan studenter och lärare påverkats i den digitala miljön. Det håller Jesper Ruda, ordförande för Odontologiska föreningen under 2020, med om.

– Fördelen med förinspelade föreläsningar är att de går att se när man vill, och det går att pausa och repetera delar. Nackdelen är att det inte går att ställa frågor – du känner dig inte delaktig på samma sätt, säger Jesper Ruda.

Direktsända föreläsningar via Zoom ökar känslan av delaktighet men kräver också att föreläsaren kan hantera tekniken och anpassa undervisningen efter situationen, menar han.

Annars är det examinationerna som är svårast att anpassa till en digital form enligt Jesper Ruda. Nu sker de i stället på plats på campus, bland annat genom att studenterna sprids ut till flera salar för att hålla avståndet mellan varandra.

När de digitala examinationerna sker på distans kan det vara svårt att helt säkerställa vem som verkligen skriver tentan, menar Annika Östman Wernerson. Ett sätt att göra detta är att genomföra slumpvisa ID-kontroller.  

– Ett annat sätt är att komplettera de digitala distanstentorna med muntliga tentamina via Zoom, men samtidigt innebär det ett stort merarbete för lärarna, särskilt på de större kurserna, säger hon.

En annan svår fråga har varit att veta hur studenterna har mått när de har isolerats från varandra menar Jesper Ruda.

– Alla de klassiska studentsociala evenemangen har ju ställts in och det har varit svårt att komma i kontakt med våra studenter. Många är också vana att plugga tillsammans. Visst har det väckt oro för hur alla mår, säger han och välkomnar att distansundervisningen utvärderas.

– Det har varit en oerhört utmanande tid för många. Samtidigt har vi nu en chans att utveckla undervisningen på ett positivt sätt och höja kvaliteten. Det är viktigt att KI skapar incitament och stöd för alla lärare som vill utveckla sin undervisning, säger Annika Östman Wernerson.

Fem pilotkurser utvecklar pedagogiken

I syfte att höja kvaliteten på KI:s utbildningar görs nu en satsning för att stödja kompetenta och engagerade lärarlag att utveckla studentaktiverande pedagogik och användandet av digitala verktyg. Efter en ansökningsprocess har fem kurser valts ut för detta projekt vilka ska komma att fungera som ”best practice” och inspirera lärare och program brett på KI.

– Detta projekt skulle ha startat tidigare men sedan kom pandemin i vägen. Nu öppnas möjligheten för lärarna att arbeta igenom specifika kurser med målet att använda mer modern pedagogik och fler digitala verktyg i undervisningen, säger Annika Östman Wernerson.

Kurserna i pilotprojektet som beräknas avslutas under året

  • Tema undersökning – Fysioterapi 1
  • Genetics, Genomics and Functional Genomics, Cell, Stem Cell and Developmental Biology, Frontiers in Translational Medicine.
  • Avancerad hälso- och sjukvårdsledning
  • Grundläggande arbetsterapi och aktivitetsvetenskap
  • Klinisk medicin Solna – inriktning internmedicin