Publicerad: 2012-05-29 00:00 | Uppdaterad: 2015-06-10 13:00

Dålig information till kvinnor om fertilitet efter cancer

En ny studie från Karolinska Institutet visar att kvinnor som behandlats för cancer i fertil ålder i betydligt mindre utsträckning får information om hur behandlingen påverkar framtida möjligheter att få barn än vad manliga cancerpatienter får. Medan majoriteten av männen hade informerats om fertilitetsbevarande åtgärder och också fryst in sperma före behandlingen, så hade endast en liten del av kvinnorna fått information om möjligheter att bevara fertiliteten.

Varje år får ca 3000 kvinnor och män under 45 i Sverige en cancerdiagnos och många av dessa genomgår behandlingar som riskerar att minska deras möjligheter att få barn i framtiden. För att bevara dessa patienters fertilitet kan man före behandlingen frysa in sperma, ägg och på senare år även äggstocksvävnad. I Sverige inkluderas kostnader för fertilitetsbevarande åtgärder i det offentliga sjukvårdssystemet.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka i vilken utsträckning män och kvinnor som behandlats för cancer före 45 års ålder i Sverige hade fått fertilitetsrelaterad information om sin behandling och i vilken utsträckning som de hade använt sig av någon fertilitetsbevarande åtgärd. Studien, som publiceras i vetenskapstidskriften Journal of Clinical Oncology, är den första i sitt slag i Sverige. Den omfattade 484 patienter som diagnostiserats med vanliga typer av cancer under åren 2003-2007, och där de allra flesta hade genomgått så kallad cytostatikabehandling. Patienterna fick svara på en enkät avseende vilken fertilitetsrelaterad information de hade fått i samband med sitt insjuknande, om de hade genomgått någon fertilitetsbevarande åtgärd och om de hade en önskan om att få barn när de påbörjade cancerbehandlingen.

Resultatet visade att 80 procent av männen, men mindre än hälften av kvinnorna hade fått information om att behandlingen kunde påverka förmågan att få barn. Chansen att få information om behandlingens påverkan var även betydligt högre för de som var yngre än 35 år och de som hade en barnönskan. De flesta av männen hade även informerats om fertilitetsbevarande åtgärder, och av de män som hade en önskan om att få barn i framtiden frös 77 procent in sperma före behandlingen. Det var betydligt mindre vanligt att kvinnorna fick information om tillgängliga fertilitetsbevarande åtgärder. Av de kvinnor som hade en barnönskan när de påbörjade cancerbehandlingen använde endast 11 procent någon fertilitetsbevarande åtgärd.

– Kvinnor i fertil ålder bör få ökad information om cancerbehandlingens påverkan på fertiliteten och möjlighet att delta i beslut om sin behandling och framtida förmåga att få barn. Fertilitetsbevarande åtgärder för kvinnor är komplexa och det sker en betydande utveckling av metoder, vilket gör det viktigt med ett nära samarbete mellan cancervården och fertilitetskliniker. Kvinnor som har en barnönskan bör få diskutera möjligheten att få barn efter cancerbehandling med en fertilitetsspecialist, säger Claudia Lampic, docent i vårdvetenskap vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och en av forskarna bakom studien.