CLINTEC-forskare tilldelas klinisk forskartjänst i stark konkurrens
Elias Diarbakerli, anknuten till enheten för ortopedi och bioteknologi, samt specialistfysioterapeut och medicine doktor vid Karolinska Universitetssjukhuset, har tilldelats en klinisk forskartjänst från Region Stockholm. Av totalt 33 inkomna ansökningar beviljades 8 kliniska forskartjänster.
Elias Diarbakerlis forskning innefattar två randomiserade interventionsstudier för barn och ungdomar med idiopatisk skolios där syftet är att studera och förbättra icke-kirurgiska behandlingsmetoder. Den kliniska forskartjänsten innebär finansiering i två år från och med 1 januari 2024.
Vad betyder den här finansieringen för dig och din forskning?
– Denna finansiering har en mycket stor betydelse och möjliggör mer tid åt projektet i form av rekrytering av patienter, datainsamling och också, som projektledare, vara mer stödjande gentemot övriga medverkande sjukhus och samarbetspartners. Detta hade varit betydligt svårare utan denna finansiering, säger Elias Diarbakerli.
Vilka resultat eller mål förväntar du dig under de två åren?
– Jag hoppas att vi om två-tre år har rekryterat klart studiedeltagare. Projektet kommer att pågå längre än så eftersom barnen vi behandlar följs tills de når skelettmognad. Det innebär som regel några års behandling för varje patient.
Hur kommer din forskning att bidra till medicinsk kunskap och förbättringar inom hälso- och sjukvården?
– Förhoppningsvis kan projektet bidra till att förbättra tillgängliga behandlingsmetoder vid idiopatisk skolios. Vår standardbehandling vid måttlig skolios är en rigid korsett som i många fall är mentalt och socialt påfrestande för ungdomar i en oftast mycket känslig period i livet. Nyutvecklad, datorbaserad, teknik kan möjligen förbättra korsettens utformning och användarvänlighet. Något som förhoppningsvis kan ge en ökad tolerans och slutligen bättre följsamhet.
– Dock är denna teknik cirka tre gånger dyrare än vår nuvarande korsett. Därför är det mycket viktigt att kostnaden kan motiveras med välgjorda studier. I den andra delstudien utvärderar vi också skoliosspecifik träning med enbart observation av barnen vid mildare former av skolios. Skulle denna träningsmetod visa att vi kan rädda fler barn från att ens behöva ha en korsett kommer det ha stor betydelse för barn med skolios, avslutar Elias Diarbakerli.
Mer om projektet "Conservative treatment in Children and adolescents with idiopathic scoliosis: two multi-center, randomized controlled trials"
Idiopatisk skolios är en ryggradsdeformitet som drabbar annars friska barn och ungdomar. I Sverige kontrolleras barn och ungdomar i skolan för skolios och vid misstanke om tillståndet hänvisas barnet till specialistmottagning för vidare omhändertagande.
Cirka 3 procent av alla barn får skolios men enbart en tiondel av dessa utvecklar en behandlingskrävande skolios. Behandling vid svårare former av skolios innebär korsettbehandling eller operation där stora delar av ryggraden stelopereras.
Korsettbehandlingen syftar till att försöka stoppa försämringen av skolios men är en mycket tuff behandling där barnet förväntas bära en obekväm korsett 20 timmar per dygn under tillväxtåren. Mindre former av skolios behandlas i dagsläget inte. Hos unga barn med mild skolios där risk för försämring föreligger följs barnet med kliniska och radiologiska kontroller utan aktiv behandling.
Internationellt används skoliosspecifik träningsbehandling för att motverka behovet av korsett tidigt och också för att försöka räta ut ryggen men denna behandlingsform är inte allmänt accepterad. Studier av lägre metodologisk kvalitet har visat lovande resultat av behandlingen.
I två randomiserade studier önskar vi:
Jämföra skoliosspecifik träning mot enbart observation hos barn med mild skolios, och
Jämföra dagens standardkorsett mot nyutvecklad CAD/CAM-designad korsett hos barn med större och behandlingskrävande skolios.