Blodprov kan vägleda behandling vid spritt melanom
Ett blodprov som mäter hur snabbt tumörceller delar sig kan i framtiden hjälpa läkare att bedöma prognos och välja behandlingsstrategi för patienter med melanom som har spridit sig till andra delar av kroppen. Det visar en studie från bland annat Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Clinical Cancer Research.
Omkring hälften av alla patienter med spritt melanom har en förändring i genen BRAF. För dessa patienter finns både immunterapi och målriktade läkemedel som riktar sig mot tumörens genetiska förändring. En viktig fråga är i vilken ordning behandlingarna bör ges för att ge bäst effekt.
I den aktuella studien analyserade forskarna blodprover från 81 patienter med spritt melanom och en BRAF-mutation. Patienterna deltog i den internationella studien SECOMBIT, där tre olika behandlingssekvenser med immunterapi och målriktad behandling jämfördes. Studien är den första kliniska prövningen där blodmarkören TKa har testats på patienter med spritt melanom.
Höga nivåer av blodmarkör gav sämre prognos
Forskarna undersökte en blodmarkör som kallas TKa och som ger information om hur snabbt tumörcellerna växer och delar sig.
Patienter med höga TKa-nivåer före behandlingsstart hade kortare överlevnad och sjukdomen förvärrades tidigare trots behandling jämfört med patienter med låga nivåer. Efter fem år levde cirka 71 procent av patienterna med låga TKa-nivåer, jämfört med cirka 37 procent av dem med höga nivåer.
Behandlingsordningen kan ha betydelse
Forskarna såg också att patienter med höga TKa-nivåer verkade gynnas av en kort inledande period med målriktad behandling före immunterapi. För patienter med låga TKa-nivåer gav immunterapi som första behandling bättre resultat.
– Resultaten tyder på att TKa kan hjälpa till att identifiera vilka patienter som kan ha nytta av olika behandlingsstrategier. Samtidigt behövs fler studier innan metoden kan börja användas i vården, säger Hildur Helgadottir, docent vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.
Studien visade också att TKa-nivåerna ofta steg när sjukdomen förvärrades. Det tyder på att markören även skulle kunna användas för att följa hur behandlingen fungerar över tid.
Biomarköranalysen leddes av Hildur Helgadottir vid Karolinska Institutet tillsammans med Mattias Bergqvist vid bioteknikföretaget Biovica i Uppsala. Paolo Ascierto vid IRCCS Fondazione G. Pascale i Neapel var huvudprövare för den internationella SECOMBIT-studien. Studien genomfördes i samarbete med forskare vid flera europeiska universitet och sjukhus.
Forskningen finansierades bland annat av Cancerfonden, Bristol Myers Squibb och Array Biopharma/Pfizer. Eventuella intressekonflikter redovisas i den vetenskapliga artikeln.
Publikation
Circulating thymidine kinase activity predicts survival and optimal treatment sequencing in BRAF-mutated metastatic melanoma in the SECOMBIT trial, Helgadottir H, Capone M, Ridolfi L, Zambelli A, Piccin L, Gogas H, Tucci M, Quaglino P, Del Vecchio M, Minisini AM, Spagnolo F, Rutkowski P, Ferraresi V, Arance A, Guida M, Maiello E, Lebbé C, Bulgarelli J, Chiarion Sileni V, Paone M, Melero I, Trojaniello C, Bergqvist M, Dummer R, Giannarelli D, Palmieri G, Ascierto PA; Clinical Cancer Research, online 4 augusti, doi.org/10.1158/1078-0432.CCR-26-1402