Ny avhandling undersöker livmoderns lokala mikromiljö
Corinna Mayer från Centrum för infektionsmedicin (CIM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Plasticity of the human uterine immune microenvironment" den 23 oktober. Hennes handledare är Niklas Björkström.
Vad handlar din avhandling om?
Min avhandling undersöker hur livmoderns lokala mikromiljö formar dess immunförsvar. Livmodern är ett mycket dynamiskt organ: dess innersta slemhinna, endometriet, stöts bort, repareras och byggs upp på nytt under varje menstruationscykel och genomgår ännu större förändringar under graviditeten. Immunceller är en del av alla dessa processer.
En central utgångspunkt i min avhandling är att identiteten hos livmoderns immunceller inte är statisk. I stället formas deras egenskaper och funktioner kontinuerligt via signaler från den omgivande vävnaden. Jag har studerat detta ur tre olika perspektiv: hur lokala signaler påverkar livmoderns naturliga mördarceller (NK-celler), hur livmoderns immunförsvar återuppbyggs efter transplantation samt hur immuncellernas fenotyp, position och ämnesomsättning förändras under menstruationscykeln.
Vilka är de viktigaste resultaten?
Ett av de viktigaste resultaten är att miljön i livmodern aktivt kan forma nya immunceller som kommer dit, vilket ger dem egenskaper som är typiska för livmodern.
Vi fann att lokala signaler som IL-15 och TGF-β kan förändra receptorprofilen hos NK-celler och främja egenskaper som är karakteristiska för livmoderns NK-celler. Efter livmoderstransplantation eller stamcellstransplantation kunde nytillkomna immunceller också utveckla egenskaper som är typiska för livmodern och återskapa den cellulära organisationen som normalt finns i endometriet.
Slutligen fann vi att immunmiljön i det friska endometriet förändras avsevärt under menstruationscykeln. Immuncellerna förändrades inte bara i antal, utan även gällande deras fenotyp, ämnesomsättning och placering i vävnaden. Sammantaget visar resultaten att immunförsvaret i livmodern är mycket anpassningsbart och nära sammankopplat till den omgivande vävnadsmiljön.
Hur kan den nya kunskapen bidra till att förbättra människors hälsa?
För att förstå vad som händer vid sjukdom behöver vi först ha en detaljerad förståelse för vad som är normalt. Mitt arbete ger en referensbild av hur immunceller är organiserade och hur de förändras under menstruationscykeln hos friska kvinnor. Våra resultat visar att det eventuellt inte är tillräckligt att enbart mäta hur många immunceller som finns; även deras fenotyp, ämnesomsättning och placering i vävnaden, liksom i vilken fas av menstruationscykeln mätningen görs, har betydelse. På längre sikt kan en ökad förståelse för det normala immunförsvaret i livmodern hjälpa oss att identifiera vilka förändringar som är förknippade med sjukdom och vilka som är en del av den normala fysiologiska variationen.
Vilka mål har du för framtiden?
Jag känner mig mycket lyckligt lottad som har hittat till reproduktionsimmunologin. Det är ett relativt litet forskningsfält, men ett område som jag tycker är otroligt intressant. Det finns fortfarande många grundläggande frågor om hur immunförsvaret bidrar till reproduktiv hälsa, och jag skulle gärna vilja fortsätta arbeta inom detta område.
Min doktorandtid har gett mig en bred metodologisk verktygslåda, men kanske än viktigare är att jag har lärt mig att tänka kritiskt kring vetenskapliga frågeställningar och hur man kan närma sig komplexa biologiska system. Jag hoppas kunna använda dessa erfarenheter i min framtida forskning och bidra till en bättre förståelse av reproduktionsbiologi och kvinnors hälsa.
Disputation
Fredag 23 oktober, kl. 09.30, Erna Möller i Neo, Blickagången 16, Flemingsberg