Barn med talstörningar har ofta fler utmaningar
Många barn som utreds för tal- och munmotoriska svårigheter har också utmaningar med tuggförmåga, sensorisk bearbetning och tidig utveckling. Det visar en ny avhandling från Karolinska Institutet. Resultaten kan bidra till tidigare upptäckt och mer träffsäkra bedömningar av barns behov.
Talstörningar hos barn, så kallade speech sound disorders (SSD), är en vanlig grupp av utvecklingsrelaterade svårigheter som påverkar hur talljud planeras och produceras. I sin avhandling, ”Oral Motor, Sensory and Developmental Indicators in Children with Speech Sound Disorders: A Clinical Cohort Study” har Helena Björelius, undersökt barn i åldern 4 till 9 år som remitterats för specialiserad utredning av tal- och munmotoriska svårigheter. Syftet var att öka förståelsen för faktorer som ligger utanför själva talet, bland annat tuggförmåga, sensorisk bearbetning och medicinska och utvecklingsmässiga riskfaktorer.
Avhandlingen bygger på tre observationsstudier. Totalt ingick mellan 143 och 275 barn i de olika delstudierna, och i två av studierna jämfördes resultaten med jämnåriga barn med typisk utveckling.
Viktiga resultat
Resultaten visade att många barn med talstörningar har svårigheter inom flera områden samtidigt. Barn med motoriska talsvårigheter uppvisade ofta nedsatt tuggeffektivitet, och många barn hade även sensoriska utmaningar. Studien visade också att tidiga utvecklingsfaktorer, såsom försenad motorisk utveckling och avvikande tidiga kommunikationsmönster, var vanligare hos barn med mer komplexa svårigheter.
– Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen för barn med talstörningar genom att studera faktorer som ligger utanför själva talet. Målet är att bidra till en mer heltäckande förståelse av de utmaningar som många av dessa barn möter, säger Helena Björelius, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus.
Munmotorik, sensorisk bearbetning och utvecklingshistoria
Kunskapen kan bidra till tidigare identifiering och mer träffsäkra bedömningar och behandlingar av barn med tal- och munmotoriska svårigheter.
– Genom att inte enbart fokusera på talet utan även uppmärksamma munmotorik, sensorisk bearbetning och utvecklingshistoria kan vården få en mer komplett bild av barnets behov. Det kan i sin tur leda till bättre anpassade insatser och stöd för både barn och familjer, säger Helena Björelius.
Framtida planer
Det finns ett omfattande datamaterial från projektet som kan bidra till fortsatt kunskapsutveckling.
– Jag planerar att fortsätta kombinera kliniskt arbete och forskning. Avhandlingen har väckt flera nya frågor kring hur tal-, munmotoriska, sensoriska och utvecklingsrelaterade faktorer samspelar hos barn med talstörningar. Jag hoppas därför kunna fortsätta forska, med särskilt fokus på att utveckla mer heltäckande bedömningsmodeller och omsätta forskningsresultat i klinisk verksamhet, säger Helena Björelius
Avhandlingsarbetet har handletts av Georgios Tsilingaridis, Karolinska Institutet, institutionen för odontologi. Disputationen äger rum den 11 september 2026.