Avfärdar koppling mellan självmord och ADHD-läkemedel
En ny registerstudie från Karolinska Institutet visar att läkemedelsbehandling mot ADHD inte medför någon ökad risk för självmordsförsök och självmord, något som man tidigare befarat. Resultaten publiceras i vetenskapstidskriften BMJ.
– Vårt arbete visar på flera olika sätt att ADHD-läkemedelsbehandling med största sannolikhet inte kan kopplas till en ökad risk för självmordsförsök och självmord. Resultaten pekar snarare på att ADHD-läkemedel har en skyddande effekt, säger Henrik Larsson, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, som lett studien.
Tidigare forskning har indikerat att behandling med ADHD-läkemedel skulle kunna öka förekomsten av självmordstankar. Studierna har dock varit små och/eller de metoder som använts begränsade, vilket gör resultaten osäkra. För skapa klarhet i frågan har forskare vid Karolinska Institutet nu med hjälp av nationella patientregistret identifierat samtliga personer i Sverige som diagnostiserats med ADHD mellan 1960 och 1996, totalt 37936 personer. Dessa följdes sedan under åren 2006-2009 avseende läkemedelsbehandling och händelser som kunde kopplas till självmordsförsök eller självmord.
Jämfördes med sig själva
Bland annat jämfördes personer med ADHD under perioder med och utan läkemedelsbehandling. Forskarna kunde då konstatera att det inte finns något bevis för att behandling med ADHD-läkemedel ökar risken för självmordsförsök/självmord. En styrka i den nu publicerade studien är att alla individer jämförts med sig själva, eftersom man på detta sätt tar hänsyn till skillnader mellan de som medicinerar och de som inte gör det.
– I många epidemiologiska studier om risker med läkemedel misslyckas man med att kontrollera för skillnader mellan de som medicinerar och de som inte gör det. Eftersom de som behandlas med läkemedel vanligtvis är mer allvarligt sjuka än de som inte behandlas, kan detta leda till att man felaktigt kopplar ihop en viss risk med läkemedlet snarare än med bakgrundsfaktorer, säger Henrik Larsson.
Forskningen har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Åke Wibergs Stiftelse, Karolinska Institutets strategiska forskningsprogram i epidemiologi (SfoEpi) samt Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE).
Publikation
Drug treatment for attention-deficit/hyperactivity disorder and suicidal behaviour: register based study
Qi Chen, Arvid Sjölander, Bo Runeson, Brian M D’Onofrio, Paul Lichtenstein & Henrik Larsson
British Medical Journal, BMJ 2014;348:g3769, online 18 June 2014, doi: 10.1136/bmj.g3769