Anslag för att förbättra riskbedömningen av demens
Personer med subjektiv kognitiv svikt upplever minnet eller tankeförmågan har försämrats, även om de fortfarande presterar normalt på kognitiva tester. Vissa kommer senare att utveckla demenssjukdom, medan många inte gör det, vilket gör det svårt att avgöra vem som kan ha nytta av ytterligare utredning eller tätare uppföljning. Nu har KI-forskaren Ingrid Ekström beviljats ett nytt anslag för undersöka om lukttester kan bidra till att förbättra den tidiga riskbedömningen av demens.
Forskningsprojektet ”Olfaction for Dementia Risk Stratification in Subjective Cognitive Decline” fokuserar på personer med subjektiv kognitiv svikt. Tidigare forskning, däribland studier utförda av forskargruppen, har visat ett samband mellan nedsatt luktsinne och demensrisk. Förmågan att känna igen och identifiera dofter påverkas ofta tidigt vid Alzheimers sjukdom, ibland långt innan tydliga minnesproblem uppträder. En möjlig förklaring är att luktsinnet är beroende av hjärnregioner som påverkas tidigt i sjukdomsprocessen.
Det nya projektet ska undersöka om lukttester kan bidra till att identifiera vilka individer som har högre eller lägre sannolikhet att utveckla demens. Forskarna kommer också att undersöka om lukttester tillför värdefull information utöver etablerade biologiska markörer som mäts i blod och cerebrospinalvätska (ryggvätska). Målet är att skapa bättre förutsättningar för tidigare och mer individualiserade beslut om utredning och uppföljning.
– Anslaget ger oss möjlighet att fokusera på subjektiv kognitiv svikt där en förbättrad riskbedömning är särskilt relevant för både kliniker och patienter. Det tar vår forskning från att fastställa sambandet mellan luktsinne och demens till att undersöka hur lukttester kan användas på ett mer riktat och kliniskt meningsfullt sätt, säger projektledaren Ingrid Ekström, biträdande professor vid Aging Research Center (ARC), institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.
– En viktig styrka i projektet är att lukttester inte kommer att utvärderas isolerat utan i kombination med etablerade biomarkörer. Projektet bygger också på insatser från många studiedeltagare och samarbetspartners, och jag är mycket tacksam för deras engagemang, fortsätter hon.
Under hösten kommer teamet att påbörja planering och förberedelser inför projektet. Forskningen kommer att använda data från två stora svenska befolkningsbaserade studier som finns tillgängliga via Swedish National E-infrastructure for Aging Research (NEAR), tillsammans med data från en minnesmottagning vid Karolinska universitetssjukhuset. Det gör det möjligt att studera forskningsfrågorna både i befolkningsbaserade och kliniska sammanhang.
– Personligen är jag mcyket hedrad över att få detta anslag. Jag ser det som ett viktigt erkännande av den forskning vi har utvecklat, samt som en möjlighet att driva detta forskningsarbete vidare som självständig forskare, säger Ingrid Ekström.
Alzheimer’s Association Research Grant for All (AARGA) är ett internationellt anslag som stödjer oberoende forskare i början av karriären inom området Alzheimers sjukdom och relaterade demenssjukdomar. Det aktuella anslaget uppgår till cirka 189 000 USD (cirka 1,8 miljoner SEK) och kommer att finansiera forskningen under tre år med start i höst.