Ny rapport belyser vårdkontakter före suicid i Stockholms län
En ny rapport från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention vid Region Stockholm och Karolinska Institutet visar att 33 av de 230 personer som dog i suicid i Stockholms län under 2015 hade kontakt med hälso- och sjukvården under sitt sista levnadsdygn. Rapporten ger kunskap om vilka vårdkontakter personerna hade, vilka besvär som dokumenterats och vilka stödinsatser som pågick under den sista tiden i livet.
Av de 230 personer som dog i suicid i Stockholms län under 2015 hade 33 personer kontakt med vården under sitt sista levnadsdygn, och för 20 av dem skedde kontakten samma dag som dödsfallet. I denna delstudie har journaler granskats två år bakåt i tiden för att undersöka var dessa 33 personer sökte vård, vilka besvär som dokumenterades och vilka insatser som pågick.
De flesta, 21 av 33 personer, hade sin sista vårdkontakt inom psykiatrisk vård. Samtidigt hade en dryg tredjedel kontakt enbart med primärvården eller den somatiska specialistvården.
– Genom att studera vilka vårdkontakter personer hade under sitt sista levnadsdygn kan vi lära oss mer om hur personer med suicidrisk söker vård, vilka behov de ger uttryck för och vilka signaler som dokumenteras. Den kunskapen är viktig för både psykiatrin, primärvården och den somatiska specialistvården i det fortsatta suicidpreventiva arbetet, säger Inga-Lill Ramberg, med. dr. och anknuten till Nationellt centrum för suicidforskning och prevention och Institutionen för lärande, informatik, management och etik vid Karolinska Institutet och handläggare vid Region Stockholm.
Många och återkommande vårdkontakter
Journalgranskningen visar att kontakterna med vården ofta var omfattande. De som hade kontakt med psykiatrin hade ofta ett stort antal vårdbesök bakom sig och flera hade vårdats inom psykiatrisk slutenvård. De sista kontakterna gällde oftast redan kända problem snarare än nytillkomna besvär.
Depression och ångest var de vanligaste psykiska besvären som dokumenterades inom psykiatrin. Inom den somatiska vården förekom framför allt beskrivningar av smärta och trötthet. Journalerna innehöll också ofta uppgifter om psykosociala svårigheter, särskilt relationsproblem och hot och våld.
Olika vårdmönster hos yngre och äldre
Vid en jämförelse mellan de två yngsta och de två äldsta personerna framkom att de yngre hade omfattande kontakter med psykiatrin och mer dokumentation om tidigare självmordsförsök, suicidrisk och pågående stödinsatser. De två äldre däremot hade enbart haft kontakt med den somatiska vården under de två år som föregick självmordet. Dokumentationen var också mer begränsad och innehöll oftare beskrivningar av kroppsliga besvär, som trötthet.
Journalnoteringar om suicidrisk mindre vanliga utanför psykiatrin
För de flesta som hade sin sista kontakt inom psykiatrin fanns anteckningar om tidigare självmordsförsök, självskadebeteende eller bedömd suicidrisk. Motsvarande dokumentation var betydligt mindre vanlig bland personer som hade sin sista kontakt inom primärvården eller den somatiska specialistvården.
– Primärvården är hälso- och sjukvårdens första linje och möter en stor del av befolkningen. För äldre personer med suicidrisk kan detta vara den enda kontakt de har med vården och därför behöver personalen ha förutsättningar för att uppmärksamma psykisk ohälsa och ställa frågor om suicidtankar även för personer som främst söker för kroppsliga besvär, särskilt om besvären handlar om trötthet och smärta, säger Inga-Lill Ramberg.
I rapporten lyfts också frågor om samordning av insatser. En iakttagelse var att samordnad individuell plan (SIP) användes relativt sällan, trots att många personer hade komplexa behov som kunde beröra flera samhällsaktörer.
Studien kan inte svara på vilka faktorer som var utlösande i de enskilda fallen. Däremot bidrar journalgranskningen med kunskap om vårdkontakter, besvär och livssituationer under den sista tiden i livet, vilket kan användas i det fortsatta arbetet med suicidprevention.
Publikation
Ramberg, I-L, Karlsson, L, Stefenson, A, Wasserman, E, Journalgranskningsstudie – Självmord i Stockholms län 2015. Ett sista rop på hjälp? Nationellt centrum för suicidforskning och prevention, Karolinska Institutet och Region Stockholm; 2026. Rapport 2026:03
- 230 personer dog i suicid i Stockholms län 2015.
- 33 av dessa hade kontakt med hälso- och sjukvården under sitt sista levnadsdygn.
- För 20 av 33 skedde vårdkontakten samma dag som dödsfallet.
- Journaler för de 33 personerna har granskats två år bakåt i tiden.