| Karolinska Institutet Nyheter

Foto: Getty Images,Getty Images/iStockphoto

Antikroppar i lungorna kan mätas i utandningsluft

För första gången har forskare kunnat mäta antikroppar mot specifika luftvägsvirus i prover från utandningsluft. Metoden kan göra det lättare att studera immunförsvaret i lungornas små luftvägar, visar en ny studie.

Äldre kvinna som sitter på sängkanten på morgonen

God sömn kopplas till bättre hjärnhälsa vid kardiometabol sjukdom

Personer med typ 2-diabetes, hjärtsjukdom eller stroke som sover bra har bättre kognitiv förmåga och större hjärnvolym än personer med samma sjukdomar som sover dåligt, visar en ny studie. Forskarna tror att god sömn kan bidra till att motverka de negativa effekterna på hjärnan hos personer med dessa sjukdomar.

Nytt från podden Medicinvetarna

Foto: Andreas Andersson

Vem har adhd?

Adhd är starkt ärftligt, men tusentals gener bidrar och någon tydlig gräns mellan adhd och icke-adhd finns inte. Samma egenskaper kan vara ett problem i en miljö men inte i en annan, menar professor Paul Lichtenstein. Hör honom berätta om hur man med hjälp av olika register kan studera betydelsen av arv och miljö.

Foto: Andreas Andersson

Vad vet du om tourettes?

Torurettes syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär att en person får både motoriska och vokala tics. Ticsen är ibland inget som omgivningen upptäcker, men för de svårast drabbade kan tourettes innebära stora hinder i vardagen. Psykologen och doktoranden Helene Ringberg har i sin forskning fokuserat på tourettes syndrom hos barn och unga.

Foto: Andreas Andersson

Vad är sarkoidos?

Immunsjukdomen sarkoidos drabbar oftast lungorna, och varje år insjuknar cirka 1 200 personer i Sverige. Sarkoidos är svårdiagnosticerat och inte mycket är känt om vad som orsakar den. Hör forskaren och läkaren Susanna Kullberg berätta mer

Foto: Liza Simonsson

Forskningsfinansiering

Vetenskapsrådet beviljar KI närmare 600 MSEK i tre utlysningar

Vetenskapsrådet har fattat beslut i tre utlysningar 2026 där forskare vid Karolinska Institutet får bidrag. Inom medicin och hälsa får KI 106 bidrag på sammanlagt närmare 563 miljoner kronor. KI får dessutom tre bidrag på närmare 14 miljoner inom naturvetenskap och teknikvetenskap respektive två bidrag om drygt 20 miljoner för tillgängliggörande av forskningsinfrastruktur.

Tema: Tarmcancer

Foto: Sofia Di Marco

Allt fler unga drabbas av tarmcancer

Tarmcancer ökar bland yngre, särskilt yngre kvinnor. De har också oftare mer framskriden sjukdom vid diagnostillfället. Forskarna vill hitta fler tidigt och ser hopp: I form av en vanlig värktablett.

Foto: Rickard Kilström

På jakt efter tumörernas bakterier

Det finns en koppling mellan tarmfloran och tarmcancer. Frågan är hur samspelet ser ut – och hur det kan utnyttjas för att komma åt sjukdomen.

Benjamin Delfi fick ändtarmscancer: ”Det var tungt att parkera mina drömmar”

När Benjamin Delfi var mitt uppe i att förverkliga sina drömmar om en egen restaurang fick han beskedet att han hade ändtarmscancer. Nu är behandlingen avslutad och drömmarna har fått ta plats igen.

Tuff behandling mot ändtarmscancer: ”Jag trodde inte jag skulle få fylla 50”

Behandlingen mot ändtarmscancern blev tuffare än Carina hade kunnat föreställa sig. Mitt i sjukdomen fortsatte hon ändå att arbeta halvtid som obduktionstekniker. Jobbet blev ett sätt att hålla dödsångesten på avstånd.

Anna Martling vill förbättra prognosen för patienter med tjock- och ändtarmscancer

”Så länge vi gör framsteg, hur små de än är, så ger de mig kraft att arbeta vidare”. Kirurgen och professorn Anna Martling slår sig inte till ro: Nu testar hon om vanliga huvudvärkstabletter kan bli nästa steg.

Foto: Liza Simonsson

Forskningsfinansiering

Erling-Perssons Stiftelse stödjer klinisk studie om levermetastaser

Professor Arne Östman vid Karolinska Institutet får sex miljoner kronor från Erling-Perssons Stiftelse. Anslaget ska användas till en klinisk studie som undersöker om ett befintligt läkemedel kan hjälpa andra cancerläkemedel att nå fram bättre till levermetastaser.

Vanlig MS-behandling kopplas till ökad risk för tarmsjukdom

Personer med multipel skleros (MS) som behandlas med rituximab löper en ökad risk att utveckla inflammatorisk tarmsjukdom, framför allt Crohns sjukdom, även om den absoluta risken är låg. Det visar den första stora populationsbaserade studien på området.

Foto: Rasi Bhadramani/Getty Images

Sjuksköterskor viktig resurs i svensk tarmcancerscreening

Koloskopier som utförs av specialutbildade sjuksköterskor inom den svenska tarmcancerscreeningen håller minst lika hög kvalitet som de som utförs av läkare, enligt en ny studie. Resultaten tyder på att sjuksköterskor kan bidra till att möta det ökande behovet av undersökningar i det nationella screeningprogrammet.

Foto: Carl Quick

Akademisk frihet

Pris för vetenskaplig integritet till Jonas F. Ludvigsson

När professor Jonas F. Ludvigsson presenterade forskningsresultat om barns hälsa under covid-19-pandemin möttes han av hård kritik från både allmänhet, forskare och läkare. För sitt mod att försvara vetenskapliga resultat även när de varit kontroversiella tilldelas han nu Forska!Sveriges hedersutmärkelse.

Foto: The Nobel Committee for Physiology or Medicine. Ill. Mattias Karlén

Stor studie ger nya svar om fettleverns genetiska orsaker

Forskare har kartlagt fler genetiska faktorer bakom fettansamling i levern. I en studie identifierades 60 genetiska områden som är kopplade till mängden fett i levern, varav 31 inte tidigare har identifierats i samband med leverfett.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2026

Upptäckten kastar ljus över hjärnans mysterier: ”Det finns ett före och ett efter”

Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel tilldelas årets Nobelpris 2026 i fysiologi eller medicin för upptäckterna bakom optogenetik – en metod som gör det möjligt att med ljus slå på och av nervceller i hjärnan. Tekniken har gett forskare nya verktyg för att förstå hur specifika nervceller bidrar till minnen, känslor och beteenden.

Foto: Cecilia Odlind

Nobelpriset till optogenetikens pionjärer Peter Hegemann, Georg Nagel och Karl Deisseroth

2026 års Nobelpris i fysiologi eller medicin tilldelas optogenetiken – en metod som gör det möjligt att visa hur nervceller formar minnen, känslor och beteenden i en levande hjärna. Peter Hegemann och Georg Nagel upptäckte ett unikt protein, channelrhodopsin, i en encellig alg. Karl Deisseroth förvandlade proteinet till en ljusstyrd strömbrytare för nervceller. Pristagarna har lagt grunden för en ny epok inom neurovetenskapen.

Foto: Johanna Gasslander

Studenter följde Nobelögonblicket tillsammans under mingel

När årets Nobelpris i fysiologi eller medicin tillkännagavs den 5 oktober samlades KI-studenter för att följa det spännande ögonblicket tillsammans. Under minglet bjöds det på dryck och tilltugg samtidigt som direktsändningen visades på storbildsskärm.

Ungdomars miljö och hälsa 2026 Aula Medica

Foto: Anna Persson

Samverkan

Tusen gymnasieelever fyllde Aula Medica för att lära sig om miljö och hälsa

Under Nobel Calling-veckan den 6 oktober fylldes Aula Medica av gymnasieelever som fick ta del av aktuell forskning, träffa forskare och lära sig mer om utbildningar och yrkesmöjligheter inom miljö och hälsa.

Foto: Liza Simonsson

Forskningsfinansiering

Projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse till sex KI-forskare

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse anslår 900 miljoner kronor till 30 forskningsprojekt inom medicin, naturvetenskap och teknik som efter utvärderingar av internationella experter bedömts ligga i den internationella forskningsfronten. Sex av tio finansierade forskningsprojekt inom medicin drivs av forskare vid Karolinska Institutet

Foto: Getty Images,Getty Images/iStockphoto

Foto: GettyImages,Getty Images/iStockphoto

Vilja att ta smittrisker styrs av hur vi värderar relationen

Hur villiga vi är att dela en vattenflaska, sitta nära någon eller hälsa med fysisk kontakt påverkas framför allt av hur viktiga personerna är för oss. Det visar en ny studie där forskare har undersökt människors sociala beteenden i 61 samhällen världen över.

Foto: Fredrik Persson

Akademisk ceremoni

KI:s installationshögtid hyllade bildning och ledarskap i förändringens tid

Trumpetfanfarer, personliga tal och långa ovationer satte stämningen i Aula Medica den 8 oktober när KI installerade 21 nya professorer, samt välkomnade nya adjungerade professorer och gästprofessorer.

Foto: Getty Images/iStockphoto,Getty Images

Tvillingstudie nyanserar bilden av skärmtid och psykisk ohälsa

Gemensamma familjefaktorer som gener och uppväxtmiljö kan sannolikt förklara en stor del av sambandet mellan hög skärmanvändning och psykisk ohälsa hos unga, visar en studie publicerad i Nature Human Behaviour.

Dekorativ bild av en gravid kvinna i en stickad tröja

Foto: Getty Images,Getty Images/iStockphoto

HPV-vaccinerade kvinnor hade lägre risk att föda för tidigt

HPV-vaccinets fördelar kan sträcka sig längre än skyddet mot cancer. I en studie publicerad i The BMJ såg KI-forskare att kvinnor som vaccinerats mot HPV hade lägre risk för flera graviditets- och förlossningskomplikationer, särskilt att föda för tidigt.

Ekonomisk utsatthet i barndomen kopplas till åderförkalkning senare i livet

Personer som växte upp i familjer med låga inkomster löper högre risk att utveckla åderförkalkning i hjärtats kranskärl senare i livet, enligt en ny studie. Sambandet kvarstod även efter att forskarna tagit hänsyn till levnadsvanor och andra riskfaktorer.

Sol och en termometer som visar varma temperaturer

Foto: Pixabay

Så påverkar klimatförändringar njurhälsan

Klimatförändringar utgör ett växande hot mot den globala folkhälsan. I en artikel i The Conversation belyser njurspecialisten Peter Stenvinkel hur stigande temperaturer, extrem värme och uttorkning ökar risken för njurskador och andra allvarliga hälsoproblem.

Postcovid kopplas till ökad risk för högt blodtryck

Postcovid förknippas med ihållande trötthet, andfåddhet och hjärndimma. Men mer tyder på att tillståndet även kan ha en omfattande inverkan på hjärt- och kärlsystemet, skriver KI-forskarna Pia Lindberg, Artur Fedorowski och Axel Carl Carlsson.

Hypnos kan hjälpa mot ont i magen

Många barn och unga har återkommande magbesvär, utan att symtomen kan förklaras av någon känd organisk sjukdom i mag-tarmkanalen. Nu undersöks bland annat hypnos som en möjlig behandling. Först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 3 2026.

Små träfigurer som föreställer en familj i förgrunden. I bakgrunden skymtar en människa och en dator.

Foto: Sonia Miri Hedberg,AI-genererad bild

De bryr sig om de som står bredvid

Att vara anhörig till någon som begått brott eller av andra skäl hamnat utanför samhället kan vara mycket svårt. Möt tre forskare som intresserat sig för frågan om hur närstående drabbas och vilket stöd de behöver. Först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 3 2026.

Foto: Fredrik Persson

Möt KI:s nya professorer

Torsdag den 8 oktober 2026 installerades 21 nya professorer vid Karolinska Institutet under högtidliga former i Aula Medica. Installationsceremonin är en av höjdpunkterna i den akademiska kalendern.

AI-genererad bild som föreställer en kvinna som tar sig för huvudvärk omgiven av en massa människor i rusningstrafik.

Covid-trötthet kopplas till minskat blodflöde i hjärnan

Trötthet är ett av de vanligaste symtomen vid långvarig covid, även kallat postcovid. Forskare har länge försökt förstå vad tröttheten beror på, och nu kan en ny studie kan ge en del av förklaringen.

Foto: Getty Images.

Höga halter av PFAS i blodet hos invånare i Lancashire

Mattias Öberg, docent vid KI, skriver om vad han har lärt sig genom att ha studerat utsatta samhällen i över ett decennium.

Foto: Getty images/Stefan Hörberg

Jens Hjerling Leffler: ”Forskning ska vara punk”

Som ung gick han igenom en omvälvande tid. Idag försöker utvecklingsbiologen Jens Hjerling Leffler förstå vad som händer i hjärnan när vi blir vuxna. Först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 3 2026.

Foto: Per Groth

Akademisk frihet

”Vi måste fortsätta kämpa för Ahmadreza Djalali”

Ahmadreza Djalali har suttit fängslad i Iran i tio år under hot om avrättning. KI-forskarens fall sätter ljus på ett växande hot mot den akademiska friheten – även i västländer som Sverige.

Kan färgen hålla sig i skinnet?

Gaddad? Var fjärde svensk är tatuerad och bland unga kvinnor är det ännu vanligare. Men vad har du egentligen sprutat in i din hud? Vi har pratat med forskarna som vet mer. Först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 3 2026.