Arbete för rättvis och jämlik vård när resurserna är knappa belönas
I hela sitt yrkesverksamma liv har Märit Halmin engagerat sig för att skapa en rättvis och jämlik vård, framför allt i kriser, konflikter och lågresurskontexter där man många gånger måste arbeta med knappa resurser. Nu belönas hennes arbete med Läkarsällskapets Hippokratespris, samtidigt som hon själv vill fortsätter driva frågor som rör prioriteringar och beslutsfattande när resurserna är otillräckliga.
Nyligen tillkännagav Svenska Läkarsällskapet att 2026 års etikpris – Hippokratespriset – tilldelas Märit Halmin, med motiveringen: ”för hennes starka, modiga och konsekventa engagemang för människors rätt till vård”. Märit delar sitt yrkesliv mellan Södersjukhuset, där hon arbetar som överläkare och specialist i anestesi och intensivvård och Karolinska Institutet, där hon forskar och är expertkoordinator på Centrum för hälsokriser. Till det ska även läggas ett starkt engagemang i humanitära organisationer och inte minst arbete med Läkare Utan Gränser och Världshälsoorganisationen WHO. Med de organisationerna har hon arbetat i bland annat Libanon, Jemen, Afghanistan och nu senast i Gaza. Allt arbete, oavsett om det sker i Sverige eller utomlands, genomsyras av hennes engagemang i frågor som rör jämlikhet och rättvisa i hur vård ges och i hennes vilja att påverka och driva en förändring till det bättre. Som hon själv uttryckte det när Läkaresällskapet meddelade att hon tilldelats priset:
– Priset belyser att vi läkare inte enbart är tekniker, utan verkar i ett samhälle som påverkar både oss själva och våra patienter. Det måste vi förhålla oss till, men som läkare har vi också ett ansvar att försöka påverka samhället.
Frågor som rör prioritering engagerar
På Centrum för hälsokriser här Märit i flera år drivit frågan om prioriteringar. I en kris överstiger per definition behoven resurserna och alla kan inte få allt. Då måste prioriteringar göras. Att detta då görs på ett jämlikt, rättvist och transparent vis är något som Märit tycker är extremt viktigt.
– Vi såg till exempel under covid-19-pandemin hur enskilda läkare tvingades göra svåra bedömningar och prioritera utan något egentligt stöd och uppbackning från organisationen. Visst, det finns etiska principer och riktlinjer, men de kan inte direkt omsättas i klinisk praxis. Vi behöver kliniskt applicerbara verktyg som går att använda på golvet och vi behöver ett gemensamt språk i hur vi prioriterar. Det är viktigt både för oss som jobbar i vården och för att vårt beslutsfattande ska bli transparent gentemot våra patienter.
Att hennes engagemang i etiska frågor utifrån ett rättvise- och jämlikhetsperspektiv och vilja att omvandla det i praktiken, oavsett var och hur förutsättningarna ser ut, nu belönas tycker hon känns hedrande och hoppas att det kan inspirera andra att både vilja förstå, men kanske också förändra, det samhälle inom vilket all hälso- och sjukvård verkar. Priset delas ut på Svenska Läkaresällskapets Årshögtid den 20 oktober.