Svår astma ger stor sjukdomsbörda trots modern behandling
Många personer med svår astma har kvar betydande besvär och kvarstående inflammation trots behandling med moderna biologiska läkemedel Det visar en stor europeisk studie med över 13 000 patienter från 22 länder. Forskarna betonar betydelsen av att tidigt identifiera patienter som riskerar att utveckla en svårare sjukdom.
Svår astma drabbar omkring 5–10 procent av alla personer med astma och kan innebära återkommande försämringsperioder, nedsatt lungfunktion och behov av behandling med kortison. Under senare år har biologiska läkemedel förbättrat behandlingsmöjligheterna för många patienter.
I den nya studien analyserade forskarna uppgifter från 13 455 vuxna med svår astma i 22 europeiska länder. Patienterna ingick i det europeiska registret SHARP. Forskarna undersökte bland annat lungfunktion, astmakontroll, försämringsperioder, användning av kortisontabletter och biologiska markörer för inflammation.
Trots att 79 procent av patienterna behandlades med biologiska läkemedel hade många fortfarande tecken på aktiv sjukdom. Bland de patienter där samtliga fyra undersökta sjukdomsområden kunde bedömas hade 89 procent minst ett aktivt område och mer än två tredjedelar minst två. Nedsatt luftflöde var också vanligt: 62 procent hade en lungfunktion, mätt som FEV1, som låg under 80 procent av det förväntade värdet. Samsjuklighet var också ett vanligt fynd hos många patienter.
– Resultaten visar att biologiska läkemedel har blivit en viktig del av behandlingen vid svår astma, men också att många patienter fortfarande har en betydande sjukdomsbörda. Det räcker därför inte att enbart titta på inflammatoriska markörer. Vi behöver också följa symtom från tidigt skede, försämringsperioder, lungfunktion och samsjukligheter, oftast kopplade till kortison, då vi måste ha som mål att eliminera oral steroidanvändning, säger Apostolos Bossios, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet och överläkare inom lungmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset.
Forskarna såg också en grupp patienter som ännu inte behandlades med biologiska läkemedel där sjukdomsbördan hade ökat snabbt. Hos 35 procent hade flera tecken på aktiv sjukdom samlats inom mindre än tio år. Ett alarmerande fynd.
– Det pekar på att det kan finnas ett viktigt tidsfönster där vi behöver identifiera högriskpatienter tidigare och sätta in rätt behandling innan mer bestående förändringar i luftvägarna har hunnit utvecklas, säger Apostolos Bossios.
Studien är en observationsstudie och kan därför inte visa att en viss behandling orsakar de mönster som forskarna har sett. Forskarna framhåller att resultaten behöver följas upp i studier där patienter följs över tid.
Publication
Severe asthma and remission prospects in Europe (SHARP): insights from a multicentre observational study based on the European Severe Asthma Registry.
Fouka E, Bansal AT, Håkansson KEJ, Jaun F, Louis R, Hanon S, Brusselle G, Ziant S, Paulus V, Popović-Grle S, Pavlisa G, Lampalo M, Vergles M, Kasap EB, Sedlak V, Søndergaard M, Hansen S, Sergejeva S, Perotin JM, Taillé C, Devouassoux G, Giboin C, Klising E, Estellat C, Metdaoui D, Hamelmann E, Samitas K, Porpodis K, Zervas E, Gaga M, Csoma Z, Horvath I, Lúdvíksdóttir D, Sigurdardóttir KD, Canonica GW, Heffler E, Cardini C, Alloni A, Kroiča I, Matisa D, Bieksiene K, Palacionyte J, Christian N, Tching R, Boudewijn I, Sont JK, Hashimoto S, Kuna P, Morawska M, Loureiro CC, Fonseca JA, Canhoto D, Santos H, Mendes A, Belchior I, Lopes C, Mihaltan F, Hromis S, Stjepanovic M, Cupurdija V, Tomic-Spiric V, Skrgat S, Kopac P, Ramos-Barbon D, Pérez de Llano L, Garcia VL, Morenos Martos D, Dahlén B, Yasinska V, Tenselius O, Janson C, Egesten A, Richter J, Emilsson ÖI, Leuppi J, Gemicioglu B, Celik G, Damadoglu E, Goksel O, Heaney L, Busby J, Redmond C, Masoli M, Chaudhuri R, Dennison P, Doe S, Kurukulaaratchy R, Bel E, Djukanovic R, Bourdin A, Ten Brinke A, Schleich F, Porsbjerg C, Bossios A.
Lancet Respir Med. 2026 Aug;14(8):659-672. doi: 10.1016/S2213-2600(26)00141-4. PMID: 42341792