Stormpiskad promotionshögtid med plats för magi
Höstens första storm piskade mot Stockholms stadshus och utmanade lågorna från marschaller och eldkorgar när gästerna anlände till KI:s promotionshögtid. Under kvällen promoverades 133 KI-doktorer och rekordantalet 35 jubeldoktorer. Det var en kväll av firande och av glädje, en kväll av nya möjligheter och minnen av långa yrkesliv. Det var en magisk kväll för de cirka 900 på plats i Blå Hallen.
Om vädret den 1 november var en studie i grått, var gästerna desto mer färgsprakande. Långklänningar i silke och paljetter i rött, rosa, lila och grönt stod vackert mot välpressade frackar och vita skjortbröst.
När gästerna anlände var kvällens huvudpersoner redan på plats i Blå Hallen. Efter en koncentrerad tystnad under genrepet blev sorlet snabbt högt och glatt när de cirka 700 nära och kära, vännerna och kollegorna strömmade in.
Här minglade deltagare mellan 8 och 80 plus och det var många kramar och selfies när familjer och vänner hälsade på ”sina” doktorer. På en given signal tog så alla sina platser och den förväntansfulla tystnaden fylldes av orgel och trumpeter.
Slumpen bakom penicillinet
Den högtidliga och traditionsenliga promotionshögtiden inleddes med fanborg och procession via Prinsens galleri med universitetsledningen i täten följd av 133 promovendi och studentmarskalkar till tonerna av Karolinska Institutets högtidsmarsch.
Efter att promovendi intagit sina platser högtidstalade KI:s rektor Annika Östman Wernerson. Där liknade hon forskaren vid en forntida upptäcktsresande som ger sig ut i det okända utan karta eller kompass, enbart driven av nyfikenhet och en tro på vetenskap och fakta. Rektor resonerade också kring vikten av grundforskning.
– ”Slumpen gynnar det förberedda sinnet”. Så förklarade bakteriologen Alexander Fleming sitt beslut att inte kasta den berömda skålen med möglig stafylokockkultur, som ledde till upptäckten av penicillin - en av 1900-talets viktigaste upptäckter, sa hon och fortsatte:
– Historien visar fler exempel på att den nyfikenhetsdrivna strävan efter grundläggande kunskap ofta leder till banbrytande och oförutsägbara upptäckter. Det är förstås därför det är så spännande att vara forskare, ett yrke som jag varmt rekommenderar. Genom att kombinera passion, briljans, samarbete och tålamod med långsiktig finansiering och akademisk frihet finns alla förutsättningar att skapa den största samhällsnyttan, sa Annika Östman Wernerson.
Forskning viktigare i en tid av falska nyheter
Efter rektors högtidstal presenterade professor Marie Arsenian Henriksson, promotor och vicerektor för forskning, de 35 som disputerade för 50 år sedan och nu promoverades till jubeldoktorer. Hon betonade att i en tid av falska nyheter är forskning och fakta viktigare än kanske någonsin tidigare.
Rekordantalet jubeldoktorer förklaras med att 1974 valde många att disputera i samband med att examensordningen förändrades. Det året disputerade 117 forskare vid KI.
Varje nypromoverad jubeldoktor hyllades med applåder och i Stadshusparken sköt Artilleriavdelningen i Göteborg mullrande kanonsalut för varje grupp på podiet.
Stolt över sina doktorander
Under minglet innan ceremonin uttryckte de erfarna forskarna sin glädje över KI:s inbjudan till högtiden, men också en viss förvåning över att det redan var 50 år sedan de satt här som nya doktorer.
– Det är väldigt spännande att vara här och träffa kollegor från den tiden. När jag ser oss tycker jag ändå att vi har hållit bra, sa Leif Olgart, professor emeritus vid institutionen för fysiologi och farmakologi, KI, och skrattade.
– En kväll som denna är det många minnen som gör sig påminda, inte minst av hur KI har förändrats under dessa 50 år, liksom forskningens villkor på gott och ont. När jag ser tillbaka på mitt yrkesliv är jag mest stolt över alla doktorander som jag har tagit fram. Det och alla roliga kollegor skapar många härliga minnen och gör det väldigt roligt att vara här ikväll, sa Roland Möllby, professor emeritus vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, KI.
Redo för mugglare och dementorer
Efter jubeldoktorernas promotion inledde Robert Harris, promotor och vicerektor för forskarutbildning, promotion av nya doktorer med ett högtidstal där han iförd trollkarlshatt och med ett trollspö i handen liknade doktorandtiden på KI vid Harry Potters tid på Hogwarts.
Professor Harris målade en bild av en erfarenhet och utbildning som är magisk men inte helt okomplicerad att ta del av, och framhöll att alla 133 också är rustade att ta sina karriärer till nya höjder bland mugglare och dementorer.
– Ni kommer skapa magi i ert fortsatta yrkesliv, men skulle jag önska en sak är det att ni tar med er och förvaltar de vänskaper som ni har format under åren på KI. Flera av dem kommer att vara de viktigaste i era liv. Det är också magi, sa Robert Harris.
I grupper om sju steg promovendi upp på podiet för att motta doktorshatt och diplom. Var och en hyllades av publiken och varje grupp med kanonsalut.
När den sista doktorn lämnat podiet initierade universitetsledningen en stående ovation där alla närvarande applåderade kvällens samtliga huvudpersoner.
Professorns tackrapp
Efter fanborgens utmarsch, som avslutade ceremonin, var det dags att skåla i champagne, kramas mer och sedan äta en trerätters festmiddag i Gyllene Salen (texten fortsätter).
Fler bilder från kvällen
Jubeldoktor och professor emeritus Stephan Rössner, som nyligen utsetts till mottagare av KI:s silvermedalj, tacktalade under middagen kring några minnen och reflektioner om då och nu.
– År 1974 var det tre mycket gamla jubeldoktorer som satt här i rullstolar. I dag ser ni 35 vitala akademiker. De har just släppt sina golfklubbor, kort för bridgespel och sina sista minuten-biljetter till Mallorca för att vara med oss i dag, skämtade Stephan Rössner och fortsatte:
– När jag tog min examen 1974 var ungefär 25 procent kvinnor. Idag är det ungefär lika många unga kvinnor som män. År 1974 kom få läkare från andra länder än Sverige - idag är Karolinska verkligen internationellt … I Uppsala och Lund talas det latin (under ceremonier som dessa) men på KI kan jag uttrycka mig mer modernt, sa Stephan Rössner och övergick till en egenskriven rapp på temat jubileum till de övriga gästernas förtjusning och applåder.
Festen fortsatte med dans och som Robert Harris sa - nog var det magi i luften denna afton.
Text: Anne Hammarskjöld
Stephan Rössners tackrapp
Tack kära Karolinska
att jag fick komma hit!
Att åldersklyftor minska -
En framtids drömgebit.
När jublet går mot höjden
gläds varje veteran
Så KI-tack för fröjden
för jag blev glad som fan.
Ja, vad man än må tycka
om varje pigg geront.
Med hjälp av käpp och krycka
så klarar vi allt sånt.
Nu tar vi oss den rätten
att njuta kvällens fest
och tror nog att banketten
oss smakat allra bäst.
Och om än doktorshatten
ej är en chapeau-claque-
över huvet tar jag vatten
med mitt sätt att säga TACK!
Text: Stephan Rössner
Musik och dans under promotionshögtiden
Samlingsmusik med High Valley jazz trio
Procession: Karolinska Institutets högtidsmarsch
Mattias Wennberg, orgel
Filip Draglund, kompositör och trumpet, Martin Thorell, trumpet
C Porter: I get a kick out of you
Jakob Sollevi, sång, Filip Ekestubbe, piano, Samuel Löfdahl, bas, Henrik Jäderberg, trummor Dans: BASE23, koreografi Therese Carlsson
T Karavan/Trad: Safer habibi
Trad: Om än jag än reste
E och M Rahbanni: Nassam Alayna el-Hawa
Mohamed Ismail, sång/oud, Agnes Kofoed Christianson, sång
J M Jarre: Oxygene
Dans: BASE23, koreografi Therese Carlsson
J Green, E Heyman, R Sour, F Eyton: Body and Soul B Howard: Fly me to the moon
Jakob Sollevi, sång, Filip Ekestubbe, piano, Samuel Löfdahl, bas, Henrik Jäderberg, trummor
Fanborgens uttåg: Triumphum Medicorum
Mattias Wennberg, kompositör och orgel
Filip Draglund, kompositör och trumpet, Martin Thorell, trumpet