Småfåglar ger ny kunskap om åldrande
I jakten på bättre kunskap om hur vi åldras har en grupp svenska forskare nu tagit hjälp av småfåglar. I en ny studie har forskarna undersökt olika faktorer som påverkar om fågelungarna föds med långa eller korta kromosomändar, så kallade telomerer.
Arvsmassan i våra celler består av gener som sitter uppradade på kromosomer. Kromosomernas ytterändar kallas telomerer, och dessa skyddar kromosomerna från att klibba ihop med varandra. Ju längre telomererna är desto längre tid kan kromosomerna fungera. Och omvänt, ju kortare dessa ändar är desto mindre tid har kromosomerna, och därmed även cellen, kvar i dugligt skick. Mer kunskap om telomerer kan därför vara av värde för att förstå processen bakom hur vi och andra djur åldras.
I den aktuella studien, som publiceras i tidskriften Proceedings of the Royal Society Biology, har forskarna letat efter förklaringar till varför telomerernas längd varierar hos nyfödda individer. Uppenbarligen är det en fördel att påbörja livet med längre telomerer än tvärtom.
– Det är anmärkningsvärt att det redan tidigt i livet finns så stora skillnader mellan enskilda individer, både hos människor och djur, säger Asghar Muhammad, studiens förstaförfattare och knuten till både Lunds universitet och institutionen för medicin, Solna vid Karolinska Institutet.
Ringmärkta trastsångare
Forskarna har utnyttjat data från en 30 år lång studie på ringmärkta trastsångare vid sjön Kvismaren utanför Örebro. Syftet har varit att ta reda på vilka ärftliga faktorer som spelar roll för hur långa kromosomändar som fågelungarna får. Tack vare den långa mätserien har man kunnat jämföra längden på telomerer både hos ungar och hos föräldrarna då dessa själva var nyfödda.
Resultaten visar att telomerernas längd hos trastsångarna beror på en ganska jämn fördelning av ärftliga faktorer och icke-ärftliga faktorer. Det tycks vara så att ju äldre honan är vid ungarnas födelse desto längre kromosomändar får ungarna. De icke-ärftliga faktorerna består av olika aspekter som har koppling till just honan, inte hanen. Det kan exempelvis handla om att honan kan förändra hormonnivå eller antikroppar i äggulan som ungen får i sig redan före äggkläckningen.
Forskningsledare har varit Staffan Bensch och Dennis Hasselquist vid institutionen för biologi, Lunds universitet. Arbetet har genomförts med stöd från Vetenskapsrådet, Kommissionen för högre utbildning i Pakistan, Linné-centret CAnMove, samt Kvistmare fågelstation.
Publikation
Maternal and genetic factors determine early life telomere length
Asghar Muhammad, Staffan Bensch, Maja Tarka, Bengt Hansson, Dennis Hasselquist
Proceedings of the Royal Society Biology, published online 10 December 2014, doi: 10.1098/rspb.2014.2263