Sekretagogin styr kedjereaktion med betydelse för stress
Ett internationellt forskarlag, lett från Karolinska Institutet och det medicinska universitetet i Wien (MedUni Wien), har identifierat en ny molekylär mekanism i kroppens stressystem. I en studie som publiceras i tidskriften EMBO Journal visar de att ett protein kallat sekretagogin deltar i en hormonell kedjereaktion som startar i hjärnan och har betydelse för frisättningen av stresshormonet kortisol. Forskarna hoppas att kunskapen på sikt ska öppna nya vägar för behandling av stressrelaterade sjukdomar.
– Vi visar att sekretagogin är viktigt för frisättning av så kallat kortikotropinfrisättande hormon, eller CRH, en faktor som bildas i hjärnan och som stimulerar insöndring av det adrenocorticotropa hormonet, ACTH, från hypofysens framlob. ACTH stimulerar i sin tur frisättningen av det livsviktiga steroidhormonet kortisol från binjurbarken, säger Tibor Harkany, professor i neurobiologi vid Karolinska Institutets institution för medicinsk biokemi och biofysik och även verksam vid MedUni Wien i Österrike.
Sekretagogin är ett kalciumbindande protein som upptäcktes för femton år sedan av forskare vid just MedUni Wien i samband med studier av bukspottkörteln. Tibor Harkany har i samarbete med professor Tomas Hökfelt vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, studerat proteinets funktion i nervsystemet. Forskarna har kunnat påvisa förekomst av sekretagogin i nervceller i många hjärnområden och i vissa perifera nerver. Inledningsvis i sitt arbete använde forskarna bland annat antikroppar genererade inom ramen för Human Protein Atlas-projektet vid SciLifeLab i Stockholm.
Hypotalamiska nervceller
Den nu publicerade studien fokuserar på sekretagoginets roll i speciella hypotalamiska nervceller som också bildar CRH. Dessa celler har höga halter av sekretagogin i 
nervändarna i eminentia mediana som via ett kort kärlsystem står i förbindelse med hypofysens framlob. Resultaten visar bland annat att nedreglering av sekretagogin sänker nivåerna av ACTH och kortisol i blodet. Detta tyder enligt forskarna på att sekretagogin är associerat med de proteinkomplex som styr insöndringsprocessen av dessa hormoner.
– Vi tror att sekretagogin kan spela en roll i det första steget i organismens aktivering av stressystemet, och att dess hämning därmed skulle kunna dämpa stressvaret. Stress är inblandat i många sjukdomar, till exempel depression. Här öppnar sig alltså kanske nya möjligheter att behandla stressrelaterade sjukdomar, säger Tibor Harkany.
Forskningen har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Petrus och Augusta Hedlunds Stiftelse, Novo Nordisk Foundation, Karolinska Institutet, MedUni Wien, French National Research Agency (ANR), EU, och Wellcome Trust.
Publikation
A secretagogin locus of the mammalian hypothalamus controls stress hormone release
Roman A Romanov, Alán Alpár, Ming-Dong Zhang, Amit Zeisel, André Calas, Marc Landry, Matthew Fuszard, Sally L Shirran, Robert Schnell, Árpád Dobolyi, Márk Oláh, Lauren Spence, Jan Mulder, Henrik Martens, Miklós Palkovits, Mathias Uhlén, Harald H Sitte, Catherine H Botting, Ludwig Wagner, Sten Linnarsson, Tomas Hökfelt & Tibor Harkany
EMBO Journal, online first 27th November 2014, doi: 10.15252/embj.201488977