Ny mekanism bakom bukspottskörtelcancer upptäckt
Forskare vid Karolinska Institutet visar i en ny studie hur två typer av cellförändringar samspelar vid uppkomsten av cancer. Resultaten kan öka möjligheterna för tidig upptäckt av bland annat bukspottskörtelcancer, en av de allra dödligaste cancerformerna.
Cancer i bukspottkörteln är en cancerform med få behandlingsalternativ och dålig prognos. Två cellulära förändringar är särskilt vanliga vid bukspottskörtelcancer: mutationer i en familj cancergener som kallas RAS och ökad aktivitet i den så kallade Hedgehog-signalvägen, en molekylär signalöverföringsmekanism som normalt endast är aktiverad under embryoutvecklingen.
Den nya studien, som publiceras i tidskriften Nature Structural & Molecular Biology, visar hur RAS och Hedgehog-signalvägen samspelar i uppkomsten av bukspottskörtelcancer i möss. Aktivering av cancergener inom RAS-familjen leder dels till att tumörcellerna börjar utsöndra den faktor (SHH) som aktiverar Hedgehog-signalering, dels till att tumörcellernas egen förmåga att svara på denna typ av stimulering stängs av.
Blockeringen av Hedgehog-svar hjälper i denna fas till att säkra överlevnaden hos tumörcellerna medan omgivande celler stimuleras till ökad tillväxt. I ett senare skede när tumören blivit mer aggressiv hävs blockeringen så att även tumörcellernas tillväxt påskyndas genom Hedgehog-signalering. Forskarna identifierade också de proteiner som styr tumörcellernas känslighet för SHH.
En av anledningarna till den dåliga prognosen vid bukspottskörtelcancer är att sjukdomen är svår att upptäcka i ett tidigt stadium. Enligt forskarna kan de nya resultaten få betydelse för utveckling av bättre diagnostiska metoder och behandlingsstrategier.
Publikation
DYRK1B-dependent autocrine-to-paracrine shift of Hedgehog signaling by mutant RAS.
Nat. Struct. Mol. Biol. 2010 Jun;17(6):718-25