Ny kunskap kan ge effektivare cancerimmunterapi
Immunterapi som riktar in sig på tumörassocierade makrofager, en typ av immunceller i tumörmiljön, fungerar bara om cellerna har ett funktionellt system av molekyler som gör att de kan svara på behandlingen. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Nature Communications. Resultaten kan bidra till att identifiera vilka tumörer som kan svara på behandlingen och öppna för nya kombinationsbehandlingar mot cancer.
Immunterapi har förbättrat behandlingen för många cancerpatienter, men alla svarar inte på behandlingen. För att utveckla bättre terapier behövs därför ökad kunskap om de mekanismer som avgör om en behandling fungerar eller inte.
I den aktuella studien undersökte forskarna en immunterapeutisk strategi som riktar sig mot makrofager i tumörens mikromiljö. Makrofager kan antingen stödja eller motverka kroppens försvar mot cancer beroende på hur de är programmerade. Behandlingen syftar till att förändra makrofagernas funktion så att de i stället hjälper immunsystemet att bekämpa tumören.
Forskarna fann att behandlingen är beroende av en grupp receptorer som kallas endosomala Toll-lika receptorer, särskilt receptorn TLR9. När dessa receptorer saknades förblev makrofagerna i ett immundämpande tillstånd och behandlingen hade ingen effekt på tumörtillväxten.
−Utan dessa receptorer är behandlingen verkningslös. Kunskapen gör att man kan undersöka om tumörer är känsliga för denna typ av behandling och den banar också väg för nya kombinationsbehandlingar", säger Mikael Karlsson, professor vid Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet.
Förstärkt effekt
Studien visar också att behandlingseffekten kunde förstärkas när forskarna kombinerade immunterapin med ämnen som aktiverar TLR9. Resultaten tyder därför på att TLR9 kan användas som ett sätt att förstärka responsen för att göra behandlingen mer effektiv.
Forskarna analyserade även data från mänskliga tumörprover och såg samband mellan uttrycket av behandlingsmålet MARCO och TLR9 i bland annat bröstcancer. Det tyder på att mekanismerna kan vara relevanta även hos människor.
Studien genomfördes vid Karolinska Institutet i samarbete med University of Toronto, Rockefeller University och kliniska verksamheter vid universitetssjukhuset. Forskarna använde huvudsakligen musmodeller för att undersöka hur olika immunterapier påverkas av de aktuella receptorerna.
Nästa steg är att använda den nya kunskapen för att utveckla och testa nya behandlingsstrategier mot cancer, inklusive kombinationer av immunterapier som kan öka effekten hos patienter vars tumörer i dag är svåra att behandla.
Publikation
Cancer immunotherapy targeting murine myeloid cells requires endosomal pattern recognition.
Pan Y, Pei S, Liang H, Westberg K, Nitschke L, Chen X, Yu Y, He N, Lin Q, Lei L, Gisterå A, Hartman J, Ravetch JV, Mak TW, McGaha TL, Karlsson MCI
Nat Commun 2026 Jul;17(1):