Ny avhandling visar att tarmens mikrobiom inte är könsneutralt

Lina Stepanauskaitė-Bellisario från avdelningen för gastroenterologi och nutrition (GUT), vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Influence of molecular sex differences and estrogen signaling on colorectal cancer", den 5 juni 2026. Handledare är Cecilia Williams.
Vad handlar din avhandling om?
Kolorektal cancer blir allt vanligare, och här finns en intressant aspekt: män drabbas oftare än kvinnor. Åtminstone fram till att kvinnor når klimakteriet. Det mönstret antyder att kvinnliga könshormoner, särskilt östrogener, på något sätt kan skydda tarmen.
Den här avhandlingen undersöker just det. Den fokuserar på ett protein som kallas ERβ, vilket fungerar som en mottagare för östrogensignaler i tarmen. Målet var att förstå vad som händer när den mottagaren stängs av — och om det spelar större roll för män eller kvinnor när tarmen blir inflammerad.
Vilka är de viktigaste resultaten?
Tarmens mikrobiom är inte könsneutralt. Under tarminflammation — till exempel utlöst av en fettrik kost — utvecklade han- och honmöss märkbart olika bakteriesamhällen. Östrogenbehandling visade sig kunna påverka detta, och ett par specifika bakteriearter framträdde som möjliga markörer för inflammation.
Mäns immunsystem reagerar mer kraftfullt på tarminflammation. I ett av projekten kartlade vi immunceller längs hela tjocktarmens längd hos möss. Vid inflammation visade hanar betydligt större förändringar i sitt immunsvar — särskilt i de celler som är tänkta att dämpa inflammationen. När proteinet ERβ togs bort från tarmcellerna blev immunsvaret vid kolit mer intensivt över lag, och hanars respons vid inflammation började likna honornas. Det tyder på att denna receptor är en viktig anledning till varför han- och hontarmar reagerar så olika till att börja med.
Inflammation rubbar också tarmens inre klocka — och kön spelar roll även här. Våra celler styrs av dagliga biologiska rytmer, och inflammation kastar om den rytmen. Vi fann att hanar påverkades mer av denna störning än honor. ERβ visade sig spela en roll även här, genom att hjälpa till att reglera BMAL1 — en av de viktigaste komponenterna i denna biologiska klocka.
Hur kan den här kunskapen komma människor till nytta?
Det här arbetet ger en tydligare bild av hur kön formar kroppens svar på tarmsjukdom. Historiskt sett bedrevs medicinsk forskning till stor del på manliga försökspersoner, och resultaten antogs gälla alla. Vi vet nu att så inte är fallet. Att ta hänsyn till kön inom tarmforskningen och att potentiellt rikta in sig på ERβ i framtida behandlingar kan därför vara ett viktigt steg mot mer personanpassade och effektiva terapier.
Vilka mål har du för framtiden?
Jag skulle gärna fortsätta arbeta inom experimentell onkologi och försöka reda ut det komplexa nätverk av orsaker och konsekvenser som driver sjukdomsutveckling.
Disputation
Fredag 5 juni, kl. 09:30, Rockefeller, Nobels väg 11, Campus Solna / Online
Avhandling
Influence of molecular sex differences and estrogen signaling on colorectal cancer
